Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Tyd je socken. Vid Bj örbyn2. Rolfsbyn. spatig af flera förändringar,
upptagen af S. Kock. Hensbyn.
I Steneby socken. Vid Skuggetorp blodstensmalm: vid Åsnebo
likaledes och körtelvis; vid N. och S. Fjäll. Enligt relationen 1836 äro
kört-larne i Äsnebo malmstreck bildade mellan kalk och talk med någon
in-blanding af qvarts, och består af en finkornig blodsten med talk- och
kalkränder. I masugnen har den gifvit 40 å 45 proc. Vid Falu bergsskola
är den analyserad med följande resultat: kiselsyra 9,572, kolsyra 10,775,
fosforsyra: spår, lerjord: spår, kalk 14.610. talk 12,000, jernoxid 50,
mangan-oxid 1,325, svafvel 0,636.
I Tissleskogs socken. Vid Liden.
I Ånimskogs socken. Vid Gyltungebyn3. Vid Wassviken 1846, Bodane
1848. Vid Wikan är malmen svartgrå blodsten af 59 proc., som
förekommer i flera smala ränder, hvilka löpa paralellt med hvarandra mellan
ränder af qvarts och hälleflinta. Vid Kingebol: innehåller finkornig,
starkt mangan-haltig blodsten. Vid Ödegården och Skällebyn likaledes,
fjällig, god. Vid Brötelen och Daln är malmen mangan-haltig. Vid
Ulle-rud, Mellbyn, Korsbyn, Ylingebol, Slobol, Hult, Kragsbyn. Vid Vingenäs
spatig jernmalm. Rödaktig och hvit, grynig och spatformig tungspat.
Innehåller på 100 delar svafvelsyrad baryt (baroselenit) 71,
svafvelsy-rad kalk 11, kisel 13,5, lera och jern 0,5, vatten 4. Fahlerz kopparkis,
lefverfärgad kopparmalm. Uti Rolfsbygrufvan i Tydje socken är tungspat
af 2:ne förändringar. Den ena derb, spatformig och halfgenomskinlig.
Egentl. vigt 4,518. Innehåller svafvelsyrad baryt 63. svafvelsyrad kalk 2,
kisel 19, lera och jern 9, vatten 2. Den andra är blandad med
jern-malmspartiklar och fluss-spat, till färgen svartaktig. Egentl. vigt 4,399.
Innehaller svafvelsyrad baryt 59, svafvelsyrad kalk 7. kisel 20, lera och
jern 11, vatten 3.
I Skålleruds socken. Vid Glyxhult en fem qvarter mäktig
blodstens-gång3. Vid Upperud. Bränna. Åsen.
I Ödskölds socken. Vid Stommen.
I Dalskogs socken. Vid Kläppesnäs, Gunnesbyn 1846, 1847.
2 Handlingar i Kammar-arkivet för 1625. Relation 1780.
3 Handlingar i Kammar-arkivet för 1625. Relation 1780.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
