Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 IF årviks socken. Vid Hökemis 18-16. Kråkvikcn 1848.
I Jerbo socken Vid Slättäng4 5 och Stora Bön. Vid St. Bön derb, fjällig
blödsten, fallande i donläge till vester uti skifrig bergart till 2 alnars
bredd. I’a ett annat ställe vid Bön groffjällig blodsten i bälleflinta, af blott
1 •_> alns mäktighet.
1 Örs socken. Vid Högsbyn.
I llögsiilers socken. Vid Jordsäter’.
I Ödeborgs socken. Vid Ilofsten ofvanpa Borrasen, hvilken bergkulle
synes vara alltigenom svagt jernhaltig.
I Ärteniark. Vid Mellom Sidan 1847.
I Amåls soeken. Vid Århult 1848.
BRl \STEN.
I Fröskogs socken. Vid Klappernd kolofonifärgad. klar brunsten.
Bestar af mangan-oxid 60, kiseljord 25. vatten 13. Lagret stryker i NNO
oeh SSW, är högst 8 fot mäktigt, och i södra ändan utkiladt af
bergarten. Strålig, grön. kolsyrad koppar. Kristalliserad mangan-oxidh) drat.
Svart mangan-kisel, derb., färgen svartgrå, brottet ojemnt, glänsande.
För biåsrör i kolf ger mycket vatten, på kol uppsväller och smälter till
ett glas. som i reduktionseid är buteljgrönt. men i oxidationseld är svart
och metallglänsande. Vid Amnerud äfven brunsten.
I Tyd je socken. Vid Rolfsbyn.
1 Ånimskogs socken. Vid Skållebyn och Salebol.
SKIFFER.
I Laxarby socken. Vid Hedan ur-lerskiffer. svart, mest vågrätt
liggande. Vid Öfver Sidan samma slag. Backa 1846.
I Åmåls socken. Vid Gerdsbyn glimmerskiffer. 1846.
1 Fröskogs socken. Vid Knarrebyn ljusgrå lerskiffer. Faller jenm pä
ytan och af lika tjoeklek på alla kanter. 1 anseende till tätt infallande
gråbergs-strata, som täcka skiffern, och hvilka först måste
undansprän-gas, blifver den kostsam att bryta. Vid Strand är skiffern lätt att klyfva
4 BergsKoll. resol. 18 Mars 1657.
5 Bergs-Koll. privileg. 30 Okt. 1646.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
