Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänvisa j>a Bohuslän sasom stamort för Walboar och Wedhoar, eller de
egentliga Markmännen. Det är oek mycket sannolikt, alt desse vidare
uti,redi sig först efter de langa sjöarne samt befolkat Nordmarken i
Wermland. som i öster är begränsad af samma bergkedja, hvilken
skiljer veslra Dal fran det östra, och sedan öfvergått till Norge. Lägges
nu härtill den i flera hänseenden påfallande likheten i folklynnet i dessa
orter samt tonvigten i uttalet oeh flera gemensamma ord i språket,
sa bekräftas än vidare denna förmodan.
(Ktra Dal är. sa väl till ortens natur, som till invånarnel lynne, mer
likt Westergötland än Bohuslän, antingen nu denna likhet må anses
betingad af infbttning från Wenerns östra strand, eller bero af den
hos slättboer vanliga överensstämmelsen. Uti Skenninge stadga 12854
samt Landslagen 1142 kallas folket Weslgöiar vestan Wenern, som väl
närmast liar afseende derpa. att Dal sedan hedenhös lydt under
West-göta lagsaga. Hällekistorna och måhända äfven stenrören synes gifva
vid handen, att de äldsta inflyttningarne kommit frän Bohuslän.
Möjligen hafva de anländt dit från Jutland. Från Skagerns udde till Marstrand
är icke längre, än från Kinnekulle till Amål. Men det torde ännu vara
för tidigt, att i sa dunkla ämnen fatta en bestämd öfvertygelse.
Sannolikheter böra likväl framläggas, till det afseende de pröfvas förtjena. I
öfrigt lära väl frågorna, hvarifrån de första inflyttningarne
ursprungligen kommit, af hvilken folkgren de varit, snarare tillhöra
Skandinaviens allmänna, än detta landskaps enskilda befolknings-historia.
Australien. Hunter i sina minnesteckningar öfver Indianerna i N. Amerika
omtalar, att desse utgräfva hieroglyfiska tecken i stenar. I Sverige finnas de
flere-städes, men talrikast i Bohuslän. Se Verldsomseglaren; Antiquitates Americance,
1837; Bresil, par M. Ferdin. Denis, Paris 1839; Schomburgks Reisen, Leipzig
1841; Holmberg. Skandinaviens hällristningar, 1848; Pallas, Hunter, m. fl.
4 Tryckt af Hadorph 1687 efter Björköa-rätten: äfven i Sv. Diplomatarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
