Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gillen, hvilka gerna besökas; i Juni likaledes, så kallade
Midsommars-vakor. med dans och lekar natten öfver. Undfägnaden vid sådana
tillfällen är dricka, öl, kaffe, bränvin och Uddevalla, d. ä. kaffe och
brän-vin sammanblandade till ungefär hälften af hvartdera i en kaffekopp på
sitt fat. Dessutom firas Lucias dag d. 13 Dec. med frukost vid dukadt
bord kl. 3—6 pa morgonen. Stundom flyttas denna fest till söndagen nätt
före eller efter Lucias dag. Den 26 Dec. plägar man vid jernverken
uppvakta grannarne med Staffans ljusa stjerna. en af papper gjord
l)kta. fästad på en stang, som visas bittida på morgonen under
afsjungande af Staffans visa. Stjernbäraren och sångarne skola undfägnas,
och detta är hufvudsaken. Staffans lefnad och öde ligga obemärkta i
bakgrunden. Vid större bröllop, synnerligen sommartiden, anställas lekar
mellan dansen, helst på fria fältet, såsom hök och dufva, enkling-leken
samt andra gamla bekanta. Polskan är den allmännaste och nästan
uteslutande enda dansen. 1 Ärtemark hörer ibland till bröllops-nöjena, att
nagre kläda ut sig, föreställande resande från främmande länder. De
berätta nu sina äfventyr, ländernas olika seder och bruk på ett sätt, som
ej sällan hos mera öfvade förråder snillrik uppfinningsförmåga samt
föranleder till mycken munterhet. Konsten är att måla händelserna så
ovanliga och löjliga, som möjligen ske kan.
SPRÅKET.
"Sproget synes engang at have Aret omtrent
det samme i alle tre nordiske Riger.”
Ivar Aasen.
Denna orts dialekt, lika behaglig att höra som trots någon annan i
riket, är hufvudsakligen densamma som i andra Götalandskap,
isynnerhet Westergötland, Bohuslän, Wermland. ehuru här såsom annorstädes
skiljaktigheter förekomma. Ett skriftspråk kan och bör bibehålla sig så,
att öfvergångsformerna (hvarigenom ordet får ett annat utseende och
ljud, ©huru bemärkelsen bibehälles, sasom Lys i stället för Ljus) blifva
få; men med talspråket i allmänhet och bland allmogen isynnerhet är
förhållandet annorlunda. De flesta talande känna inga regler, — de följa
endast vanan och gehöret samt uttrycka sig ofta efter egen smak och
beqvämlighet. Ehuru allmänheten i nära 200 år allmänneligen läst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
