Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstått språket i tryck, är det dock icke ur boken inan heintat ledning
för talet, utan af sin närmaste omgifning. Såsom denna talar, så talar
man efter, och förändrar till och med personers tillnamn både till
vokaler och konsonanter, så att de få ett alldeles eget utseende och uttal. På
detta sätt uppkomma dialekter i skilda orter, stundom olika inom den
lilla kretsen af ett härad, jemväl inom en socken. Deraf de många
öfver-gångsformerna, så i Skandinaviska språken, som i alla andra lefvande
språk, — hvilka former bildat sig omedvetet, stundom genom en eller
annans vårdslöshet i uttalet, som efterföljts af andra, spridt sig och
fortgått under århundraden. Dessa öfvergångar äro så mångfaldiga, skiftande,
regellösa, att det vore en spild möda söka bringa dem i system.
Tager man för sig Dialectus Vestrogothica af Sven Ilof 1772, så finner
man der det hufvudsakligaste af det från skriftsvenskan afvikande
ordförrådet inom landskapet Dal. En stor del är äfven samlad af Joh. Ihre
uti Dialekt-lexikon 1766. De af E. A. Holmberg, uti beskrifningen öfver
Bohuslän 1842, upptagna provinsord, när derifrån undantages sjötermer,
hvilka begagnas af skärgårdsfolket i och för dess näring, återfinnas till
största delen här på Dal. Så förhåller sig äfven med ordförrådet i
Westbo härad af Småland, enligt J. Allvins beskrifning 1846. Det är det
gemensamma språket i Götalandskapen, likväl med smärre
artförändringar i olika orter, som bredt sig nordvest ut till gränsen af Dalarne samt
vidare öfver Norge. Likheten mellan Norrska allmoge-språket samt
allmoge-språket i Götaland ända till Östersjön sträcker sig icke endast till
en myckenhet sakord, benämningar på naturföremål, på handlingar,
egenskaper o. s. v., utan äfven till böjningssätten, att det synes vara alldeles
otvifvelaktigt, att Götarne i Götaland befolkat största delen af Norge, så
vidt nämligen man till en sådan bosättning i den grå fornåldern kan och
får sluta af det språk, som kolonisterna eller inkräktarne qvarlemnat. En
noggrann pröfning af de nyssnämnda dialekt-sainlingarne. jemte
närmare bekantskap med det ännu brukliga språket bland allmogen i
Götaland samt anstäld jemförelse med Iv. Aasens Det norske Folkesprogs
Grammatik, Christiania 1848, och Lor. Hallagers norske Ordsamling.
Köpenhamn 1802, skall, såsom jag förmenar, undanrödja all tvekan i
detta fall. Än vidare bekräftelse härpå erhålles, då man vänder
uppmärksamheten på ställens namn i de båda rikena, b varvid P. A. Munchs
histor. geogr. Beskrivelse 1849 over Kongeriget Norge i Middelalderen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
