- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
114

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ljud är härstädes det allmännaste i andra och följande stafvelserna. För att
skilja dessa ljud. är det sistnämnda i ordlistan utmärkt med fetstils
O, o. Det förekommer allmänt i Norrskan, enligt Aasen, sid. 12.

L har likaledes dubbelt ljud. Ett lenare, det i Svenskan vanliga, som
bildas genom tungans förande mot öfra tandraden. Det igenfinnes i
bokstafvens namn och i alla ord, som börjas med konsonanten /. Ett annat
hårdare, som tillvägabringas genom tungspetsens böjande mot gomen,
utan att vidröra öfra tandraden, en rörelse så, som då r uttalas. Detta /•
ljud är mycket allmänt inuti och vid slutet af orden, synnerligen efter
lång vokal. Det förekommer i flera Cötalandskap samt i Akershus stift
och Nordanfjälls i Norge. För att skilja detta från det lena I, har jag
tecknat det med fetstils /. Man säger icke Öl utan Öl.* 1

R är icke gombokstaf såsom i Skånskan, Danskan och flera
syd-euro-peiska språk, utan tunghokstaf, såsom i Svenskan, Norrskan samt
Jut-ländskan. När någon uttalar r på Skånska sättet, säges han skorra, eller
tala som om han hade gröt i munnen, och tros detta härleda sig från
något fel i talorganerna. Ett sådant skorrande är likväl högst ovanligt
att få höra af infödda Dalboer.

A för e.
» » u.
E för i.

,, „ ä.

>5 55 Ö.

I för ö.
O för u.
O för u.

55 55 3.

55 5, Ö.

U för o.
Y för u.

Utbyte af vokaler.

A ku, en ko.

Woksen, vuxen.

Deg, dig.

Sega, säga.

Blejo, blöja.

Tivär, töväder.

Ongdom, ungdom. Onge, unge. Bonke, bunke. Ommen, ugnen.
Hofve, hufvud, Jomfru, jungfru.

Ot, åt. Fole. fåle. Hog (Hoj i Mo socken), håg.

Folje, följe. Bola, böla.

Km, ko. Sm, so. Bm, bod.

Ly, ljud. Lysebroten, Ljusebråten.

1 I originalupplagan har dialektordet satts med kursiv stil och rikssvenskan med
rak stil, medan avvikande bokstäver, (t. ex. tjockt 1) satts med halvfet stil.

I 1965 års upplaga har skillnaden mellan dialektordet och rikssvenskan slopats
och det avvikande ljudet satts med kursiv stil. L. T.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free