Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af dessa namn hafva en del hemmansnanin uppkommit i de äldsta
tiderna, sannolikt efter gårdarnes förste anläggare. T. ex. Anolfshyn af
Anolf, Efvensäter af Efven, Kårslätt. Kårebyn af Kåre, Salebo af Sale,
o. s. v. Men de flesta hemmansnamn äro bildade dels af by, bo, bol, rud
(rödja), torp, säter, dels af deras belägenhet vid olika naturföremål, och
således förekommer berg, näs, vik, hult, backe, dal, hed, kärr, strand, hög,
skog, ås, äng, lund. bäck, fjäll, bräcka, lid, fors, sjö, myr o. s. v., hvilket
allt af hemmans-förteckningen i socknarne närmare inhemtas.
KRIGSHISTORIA.
Prima; revocabo exordia pungae
Virgilius
HEDNATIDEN FRÄN ÄR 870.
Sturlesons Heimskringla och andra Isländska sagor hafva sedan 1620
— vid hvilken tid den förra hlef först känd i Sverige — varit flitigt
anlitade källor af Svenska historieskrifvare och topografer. Om Dal är
deras förråd mycket inskränkt. Orsaken härtill låg väl till stor del i
denna orts obetydlighet, ringa uppodling och glesa befolkning under
hedendomen och första kristna tiden. Dal hette ieke Markerna, d. ä.
sko-garne, förgäfves. Förlusten af underrättelser från Island om vår provins
är dock lyckligtvis icke stor. De få anteckningarne derifrån, som nu äro
tillgängliga, kunna ej heller vara ofelbara. Att så gamla händelser, hvilka
timat några hundra år förr än de uppskrefvos. skulle kunnat oblandade
och felfria behållas i minnet, lära fa numera vilja antaga. Isländska
sagorna äro till stor del mer skildringar af det man tänkte sig, än af det
som verkligen skett1. Emellertid må här inflyta hvad som är att hemta
från detta håll.
Om Harald Hårfager heter det, att han, genast efter mötet i
Werm-land med Erik Edmundssoti Wäderhatt och kalaset hos Ake Bonde,
underlade sig hela det landet. Året derefter drog Harald till sjös. kom upp
1 Detta medgifves nu helt öppet af Danska lärrle. Se t. ex. Historiske Fortcellinger
om Isländernes Fcerd hjemme og ude, I. s. 318, och andra skrifter. Jfr
Fornnordiskt Bibliotek af J. G. Wahlström, och Urda, Bergen 1837, I sid. 305 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
