Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Götaelf. ”for \ idt omkring i Götaland, hade der många fältslag på båda
sidor om elfven och fick oftast seger. Sedan lade han under sig hela
landet pa norra sidan om elfven och vestan Wenern. tillika med hela
Wennlund". Hiiraf far man således veta. att Harald ena året eröfrade
Werm-land. andra året Bohuslän och Dal samt Wermland ånyo. Dessa tre sägas
länge lydt till Sverige. Vidare: att Bohuslän räknades till Götaland, och
att hertig Guttorm sattes till hefälhafvare öfver dessa trenne provinser.
Allt detta skall hafva inträffat före slaget vid llafursfjord år G72. Om sa
skett, som sagan efter en sång av llornklofve Ippgifver. skulle Dal denna
tid kommit under Norge. Eröfringen lärer likväl icke haft lång
varaktighet. Ty dä Harald skiftade sitt väldes provinser mellan sina söner, nämnas
icke Wermland och DaH. Derest de då hört till Norge, hade man väl
icke bortglömt dem vid delningen.
Härefter afhöras inga tvister om Markerna under Haralds efterträdare
Erik Blodyxa, Håkan Adalstens Eostre, Harald Gråfäll, Hakan Jarl och
Olof Tryggvason. Men under Olof Haraldsson, den helige, omkring år
1020. blef ånyo tal om gränsen. Sveriges välde sträckte sig då till
Svine-sund. Här frammanför, i kapitlet om gränserna, är förmäldt huru
Bohuslän då kom under Norrska konungen. Men om Dal och Wermland nämnes
intet. De voro och förblefvo lydande till Sverige.
En händelse, ehuru ej rörande krigsärender, må här få ett rum. I 92
kap. af Olof den heliges saga berättas, att vid denna tid Sigvater skald,
sjelf tredje, afgick såsom konung Olofs sändebud till Ragnvald Jarl i
Westergötland ”från Sarpsborg2 3 öster öfver Markerna och så till Göta
land. De drogo öster till Ed. men hade svårighet att färdas öf\er elfven
på en liten ökstock, och kommo med nöd öfver. De foro derefter öfver
Edsskogen”, färdades genom Göta land, der de råkade på Alfablot —
offer till Alferna — samt flerestädes ett ovänligt bemötande bland
der-varande hedningar. Såsom det vill synas, skedde denna resa öfver Dal.
Man har varit af olika tanka om belägenheten af Eida eller Ed. Någre
hafva velat finna det vid Eda i Wermland. Munthe, i noterna till Jak.
2 Underrättelsen härom förekommer äfven nästan ordagrannt lika i 2 kap. af
Olof Tryggvasons saga, enligt redaktionen uti Oldnordiske Saagaer, I. sid. 5.
3 Ej långt från Glommens utlopp. Borgen anlades af Olof d. helige, afbrändes
1567 af Svenskarne. Fredrik V grundläde derefter Fredriksstad närmare till
hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
