Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svedja å sandrno samt bergaktig och stenburulen mark. utanför åker,
äng och rätta beteshagar. Men denna lag efterlefves icke och brott
deremot torde sällan, om någonsin, blifvit åtalade. Uti landshöfdingens
femårsberättelser förekomma bekräftelse på den hårda medfart, för
hvilken skogarne äro utsatta. Deri heter det: ”ett ofta omåttligt och föga
väl beräknadt svedjande, stark kolning oeh mindre noggrannhet vid
förefallande hyggen bidraga synnerligast till skogarne* förminskning.
Der-till har ock den starka hemmansklyfningen, med deraf följande och
årligen tillkomna nya bostäder bidragit. Närmaste verkan af ekarnes
öfverlemnande mot lösen har varit, att de blifvit nedfällde, isynnerhet å
mindre hemmansegor. Möjligen vore dock skogen för framtiden
tillräcklig för behofvet, derest en bättre hushållning skulle kunna \inna inträde,
hvilket dock ej torde kunna ske snart i en ort, der skogarne
hufvudsak-ligt tillhöra allmogen”. Man kan tryggt tillläga: det sker aldrig
allmänneligen förr än ytterlig brist uppkommer, mångenstädes icke ens då, hvarpå
flera exempel erbjuda sig. Allmänheten har aldrig varit, blifver aldrig
statshushållare. Att i ett statshushållningsärende, såsom detta,
öfver-lemna allt åt den enskilda omtankan, åt den obegränsade friheten, det är
att gifva allt till spillo. Samhället är likväl icke till för ett eller annat
år eller blott för en mansålder. Lagstiftningen och vården om lagarnes
efterlefnad måste derföre i mer än ett fall begränsa den enskilda friheten,
så att icke, uti den närvarande mansåldern, vilkoren tillintetgöras för
statens fortfarande och välbefinnande i de följande tiderna. Emellertid
förfares temligen allmänt i Sverige pa ett sätt, som om skogen vore
landets värsta fiende och man icke behöfde jorden till annat än säd och
gräs, — skogen till intet annat än penningar. Man sätter väl stundom
den under förmyndare, hvilken misshushållar med sin enskilda
förmögenhet i öfrigt. men icke den. ;om förstör ett bland de vigtigaste
vilkoren för lifvet i ett hårdt klimat.
När och på hvad sätt kronan blifvit qvitt de mindre parkerna härstädes.
är mig obekant. De 2:ne större deremot, nämligen Kroppefjäll och
Kronomasteskogen, hafva till följe af rikets ständers allmänna beslut
och kongl. kammarkollegii cirkulär till konungens befallningshafvande
den 14 April 1824. om en förändrad reglering med kronoskogarne och
allmänningarne i riket, öfvergått till enskilda personer. Kroppefjäll
innehöll 3,847 tunnland och upplät« mot be«tämd afgäld till innehafvarne af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
