Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Hedrams samt hans bröder Tomas Kristiernsson, markscheider i
bergsamtet. och Lars Kristiernsson. med 6 ars frihet den 19 Mars 1649.
Förra och sednare bolaget förenade sig till ett gemensamt. Men tvist
uppkom dem emellan, dels i bergskollegium dels vid Walbo häradsrätt
1653. och kollegium tillskref Hedrams 1656 att antingen sjelf drifva
bruket, eller öfverläta det åt andra. Professorn dog 1659 och arbetet
nedlades. Upptogs ånyo 1776 af baron von Cahman. men upphörde inom
kort. Inmutades slutligen 1830 af Upperuds bruksegare.
Pä grund af riksdagsbeslutet 1655 borde en jemnkning göras i kongl.
resolutionen 1649. deri bergslagerna blifvit upptagna. Bergskollegium
inkom derföre den 27 Nov. 1656 med förteckning på de socknar,
hvilka ansågos böra bibehållas under bergslagen, samt de, hvilka
ytterligare borde dertill läggas. Af denna förteckning inhemtas, att största
delen af Dal den tiden ansågs förtjent att förvandlas till bergslag,
nämligen hela Walbo, Wedbo och Tössbo härader; hvilket likväl aldrig kom
till verkställighet. Emellertid voro malmanledningarne både många och
i början lofvande. Detta föranledde till flerfaldiga inmutningar och
försök, hvilket kan synas af hvad jag ofvan anfört under titeln
geognos-tiska och mineralogiska iakttagelser.
Efter långa mellantider hafva dels enskilde, dels bolag försökt
jern-malmstillgångarne på mångfaldiga ställen härstädes, nedlagt mycken
kostnad, haft god förhoppning i början att företagen skulle lyckas, men
alla samtelige slutat med förlust. Bland enskilde må i första rummet
nämnas bruksegaren Samuel Kock, hvilken från 1772 i 8 år med all
flit, möda och kostnad försökte och med arbete beläde åtskilliga
jern-malmsanledningar, ehuru utgiften vida öfversteg fördelen. I Fröskog och
Klapperud upptogos omkring 900 tunnor malm, hvilken godtgjordes dels
vid kammarherren Stedts masugn. Strömfors på Dal. dels vid
Qveggs-hyttan i Carlskoga. Sedan en infallande lersköl afskar malmgången,
slöts arbetet. Vidare lät han arbeta i Rolfsbyns (och upptog der 700
tunnor malm 1772), Dalns, Kingebols och Brötels grufvor, hvilka gåfvo
vacker och gångbar malm, som försöktes vid Strömfors och Kungsskogs
masugnar; men som gångarne märkligen aftogo i mäktighet, måste
arbetet inställas. Vidare fortsatte han i Skålleby, Ödegårdens och Wikens
grufvor, alla 3 i en malmsträcka, i fält öfver *4 mil i den så kallade
Roteskog, der han bröt från 3 till 9 famnars djup. Anläde tillika skärp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
