Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar vid Glyxhult, Säviken. Skuggetorp och flera andra ställen4. Vid
Östensjö upptog han sjömalm ur Wenern: vid Käred i Bäcke socken
myrmalm ur betydliga lager.
Omkring 1805 och följande åren arbetade ett bolag, bestående af
brukspatronerna L. M. Uggla. Ekermann och C. Sahlin, gruf-fältet vid
Wiken m. fl., som dock om några år derefter nedlades. Upptogs ånyo
vid år 1820 af öfverfältläkaren Kewenter. Sednare hafva l pperuds
bruksegare m. fl. andra mindre bolag gjort försök på dessa och andra
ställen.
GRUFBOLAG PÅ SILFVER OCH KOPPAR.
Björby silfvermalmstreck i Tydje socken uppfanns 1656 af en Lars
Svensson, och presidenten Erik Fleming lät der göra några skärpningar.
1660 den 14 Dec. meddelades privilegium och 6 års frihet på detta
silfverstreck åt inspektören öfver bergverken i Skåne, Casper Schmidt,
samt borgaren Joh. Ellers i Göteborg. De blefvo i början missledda af
en bedragare, som lofvade, genom ett eget smältningssätt. både guld.
silfver och koppar ur malmen, men. sedan han fått penningar i förskott,
rymde till Norge. Schmidt drog sig från verket och lemnade det åt
Ellers ensam, hvilken dog 1665. Hans enka och barn ville följande året
afstå det mot lösen till kronan, som likväl icke antog anbudet, hvarföre
arbetet afstannade och nedlades5.
Omkring 1740 bildades en förening, kallad Dals bergsbolag. som,
under ledning af en bland intressenterna, bergsrådet Anton v. Svab.
hufvud-sakligen från 1742. bearbetade flera af honom uppfunna silfver- och
kopparmalmstreck. Detta intressentskap dref isynnerhet Wassviks grufva i
Ånimskog, Slädekärrs samt Nötöns i Tydje, jemte en del andra
skärpningar och försök. Till början af 1750 utgjorde tillverkningen af detta
bolag 153^2 marker silfver, 8 skeppund koppar, som innehöll 37
marker 11 lod silfver. hvar jemte uti de till den tiden uppbrutna
malmförråden påräknades 100 marker silfver samt någon koppar. För detta arbete
var silfverhytta anlagd vid Rolfskärr. Men grufbrytningarne minskades
4 Bergmästaren C. Leijels relation i bergskoll. 1772, 1774, 1780. S. Kock inrättade
äfven, genom öfvermasmästaren J. C. Garney, luppsmältningsugn vid Dingelvik.
Rinman, Jernets historia, I. del. sid. 375, der denna inrättning beskrifves.
5 Bergskoll. underd. relation d. 8 Nov. 1666, fol. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
