Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmogen sjelf till nytta och bättre beqvämlighet länder.” Det dröjde
dock några år. I Maj 1693 var tingshuset i Alltorp färdigt till begagnande.
Gustaf Wasa hade redan den 27 Nov. 1548 befallt häradshöfdingarne
att till kongl. kansliet insända register på alla sakfall årligen, och
Erik XIV infordrade sjelfva domböckerna. Brott mot högmåla-balken
inberättade ståthållaren till konungen, hvilken sedan i svar derpå
meddelade hvad straff följa skulle. Konungabesluten voro efter tidsens
lägenhet. Så t. ex. resolverades 1594, att en gift man. som lägrat en piga,
skulle förskonas till lifvet på hustruns förbön, men plikta 40 lod silfver
och 2 par oxar. 1600 blef en annan, som i margahanda måtto sig fast
öfverdådigt ställt hafver, dömd att halshuggas, så framt han eljest stulit
den silfversked, hvarföre han beskylles9. Märkligt är ock, att Carl IX
befinnes hafva i egen hög person den 23 Mars 1603 utfärdadt stämning,
hvarigenom 2:ne män ålades svara enskilde vid nästa häradsting på Dal
i fråga om eganderätten till några ängar.
Häradshöfdingelönen, som enligt Kalmare recess 1483 utgått på det
sättet, att hvarje bonde borde hålla häradshöfdingen 2 årliga hästar,
förändrades sålunda af Gustaf Wasa, för Westergötland och Dal, att
hvarje man borde gifva honom en skäppa korn10 11. 1595 stadgades genom
plakat och 1604 genom Norrköpings beslut, att denna lön skulle utgöras
med 12 öre silfvermynt af hvarje hjonelag, de husarme undantagne. Med
hjonelag förstods icke ensamt bönder, utan fogdar, skrifvare, ryttare,
knektar11. 1617 den 16 Dec. skref Gustaf II Adolf till fogden på Dal
följande: ”Efter vi förnummit, att våre undersåter på Dal fast tröge
äro till att utgifva deras häradshöfdinge-penningar, nämligen 12 öre af
hvar man och hjonelag, efter som af samtelige rikets ständer uti
Norrköping samtyckt och beslutit är, utan der de sitta 2 eller 3 på gården
eller hemmanet, der vele de icke göra mer tillhopa, än der en sitter,
oansedt den ene så väl som den andre vill hafva och njuta lag och rätt;
och ofta händer, att der som sålunda 2 och 3 på gården sitta, der kan
9 Riks-registraturet.
10 Riks-registraturet 1540, fol. 83.
11 Såsom det inheintas af Ax. Oxenstjernas fullmakt den 17 April 1613.
Kornskäppans förvandling i penningar var väl i början ingen vinst för de
skattskyldige, men blef det så mycket mer i tidens längd, då penningevärdet fallil/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
