Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domsagan blef förenad med borgmästaresysslan i Åmål. Denna förening
fortfor ej längre än från den 2 Mars 1796 till den 17 Okt. 1799. Vid
1810 års riksdag väckte Åmåls stads ombud fråga om dessa sysslors
återförening. Sedan häradsboerna i Oktober samma år blifvit hörde, utföll
afslag från högsta ort.
Af landshöfdingarnes för äldre och sednare tider utfärdade kungörelser,
domhafvandernas berättelser till justitie-statsministern och andra
offentliga handlingar inhemtas, alt bränvinet och fylleriet bidraga i betydlig
måtto till både gröfre åtalade brott och osedlighet i allmänhet. Efter den
erfarenhet, som blifvit gjord under fulla 300 år, äro bränvinet och
andra spritdrycker mäktiga att förvilda äfven den i nyktert tillstånd milde,
fredlige, ärlige och arbetsamme och föra honom på afvägar, för hvilka
han eljest skulle bäfva tillbaka. Dalbon kan icke fritagas från att,
likasom andra landskaps invånare, öfverflödigt begagna denna förderfliga
dryck. Uti allmän kungörelse den 12 Okt. 1792 beklagade landshöfdingen
att folket vid begrafningar lefde i ett vämjeligt öfverflöd; vid bröllop
förtärdes hvad de nygifta alltför väl behöfde i sin hushållning. Suparena
lenmade maka och barn hemma gråtande efter bröd, under det de
sjelfve på krogen förnöjde sin liderlighet. Fylleriet var så allmänt, att
landshöfdingen ej visste om han kunde hoppas något till förbättring.
Fulla bönder träffades allestädes på vägarne och i städerna. Man vande
till och med barnen att supa. Lönkrögerier funnos flerestädes. Han
uppmanade på det varmaste adeln, ståndspersoner och presterskapet att
kraftfullt samverka för tillvägabringande af tarflighet och nykterhet,
samt anbefallde kronobetjeningen till vaksamhet öfver fyllerilasten. Uti
allmän kungörelse den 1 Juni 1811 yttrade en annan landshöfding
här-städes, att han med djupt bekymmer vid flera tillfällen erfarit, hurusom
sedeförderfvet genom ett omåttligt bruk af starka drycker i så hög
grad tilltagit, att den ordning, frid och säkerhet, som efter lagarne bör
finnas och i helgd hållas på vägar och annorstädes, ganska ofta, isynnerhet
å sön- och helgedagar, på det eftertänkligaste sätt stördes genom fylleriets
obetänksamma utbrott i oljud, gräl, slagsmål och andra oredor. Gaf
derföre allvarsamma varningar och utsatte viten. 1832 den 30 Dec.
kungjordes de föreskrifter, hvarefter ordningsmännen i socknarne hade sig
att rätta; 1841 ordnings-reglor för näringsställen och krogar. Uti en
domhafvandes berättelse läses, att de annars fredliga invånarne ofta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
