Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Lödöse37. Wermland betalte frakten för sina skatteoxar till
Stockholm och andra orter. 1548 den 6 Aug. i bref till gemene man på Dal
skrifver konungen, att deras utskickade ombud klagat öfver, att dem
blifvit pålagdt utgöra en oxe af hvarje 10 bönder för lagmansforingen38 39.
Af konungens bref den 19 Juni 1540 får man den underrättelse om
Nordmarks härad i Wermland. "att folkets sändebud varit hos konungen
och gifvit tillkänna, att dem tycktes vara för tungt föröka kronans
skatt med oxar i stället för små kor." Konungen svarade: ”Så kunne
i dannemän det intet förundra, att vi vele hafva kronans skatt efter
skälighet förbättrad, så väl der hos eder, som annorstädes utöfver hela
riket skedt är, efter vi dock kunna föga belåtne vara med eder utsvultna
köör. Viljandes fördenskull att i dannemän skole efter denna dag
utgöra en gild oxe för hvarje två köör. eller ock två oxar, de der icke
så gilde äro, för tre köör”3il. En skatteförökning öfver hela riket lärer
således försiggått.
Men Svenska kyrkorna hade, jemte fastigheter, äfven löst gods. hvilket
kronan och konungen lika litet bekostat i denna ort, som de
ofvannämn-da fastigheterna. Dessa redbarheter tog Gustaf Wasa först i beslag.
År 1523 utgjordes, till krigsfolkets aflöning och Lybecks fordran, en
silfverskatt af kyrkorna såsom lån, hvilket lån dock aldrig återbetaldes.
1526 annammade konungen två tredjedelar af tionden, hvarigenom
för-samlingarne mistade både den andel af samma tionde, som lagen
anvisat till de fattigas underhåll, och den del, hvilken enligt 7:de kap. i
kyrkobalken tillhörde kyrkorna, och fingo de endast behålla vinsäden,
som erhöll namn af vin- och byggnadssäd40. År 1531 måste
försam-lingarne lemna en del af sina kyrkoklockor till statsskuldens betalande,
hvarvid Erik Stake, Nils Foborg och Mäster Sigge begagnades att
37 Registraturet fol. 212. I brefvet till fogden erinras han, att om orsakerna till
denna förhöjning ”och annat slikt allmogen fliteligen undervisa och förehålla.”
38 Registraturet fol. 159.
39 Registraturet fol. 59.
40 Gustaf hade redan 1524 börjat dermed på ett och annat ställe. Huru det
upptogs af folket synes af Troils handlingar i Svenska reformations-historien,
1. b. s. 342. Ehuru fattigtionden var indragen till kronan, blef allmogen
allvarligen erinrad att gifva undsättning till de fattige i hospitalerna d. 1
Mars 1576. Hert. Carls registr. f. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
