Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Barndoms- och uppväxttid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNDOMS- OCH UPPVÄXTTID
att han vid sin död 1830 efterlämnade ett skuldbelastat och ytterst
torftigt bo. Då var emellertid styvsonen August sedan ett år
student.
Beträffande August Blanches förhållande till styvfadern är man
hänvisad till Emilie Flygare-Carléns framställning i hennes
»Minnen af svenskt författarlif 1840—1860». De bära så till vida
tillförlitlighetens prägel, som författarinnan uppger sig bygga direkt på
Blanches egen berättelse kort före hans sista utrikesresa 1864. Hans
avsikt var, att hon skulle införa skildringen i en uppsats om honom
i Illustrerad Tidning. Det heter där: »Hovslagaren Blanche var en
hederlig karl, men till lynnet en kärv och sträv natur, som satte
stor skräck i alla sina barn, då de vilda stunderna inträffade, och saken
var att de ej inträffade sällan. — Under dess stormbyar brukade
'August’ vara den mest blottställde, och det i trots av att han redan då
efter vad hans systrar intygat var den i hemmet mest eftergivande.»
Sedermera säger hon, att August Blanche under »de tidigaste
gossåren» vid dessa våldsamma stormar tog sin tillflykt till det lusthus,
som han kallade paradiset. Därmed menas naturligtvis lusthuset i
trädgården vid Oxtorgsgatan, dit familjen emellertid först
inflyttade, då August Blanche var tolv år.
Själv tyckes Blanche åsyfta styvfadern, då han i »Tvenne
grovsmeder» såsom sin sagesman anför »en ovanligt handfast
hov-slagare och långt ifrån buskablyg», men annars har han ej på något
ställe omnämnt hans egenskaper. De omänskligt hårda styvfäder, som
förekomma här och där i hans novellistik, ha ofta antipoder i
fosterfäder, som ge rörande prov på hjärtegodhet. Egentligen har man
intryck av att August Blanche känt sig mer sympatisk gent emot
sin styvfar än mot sin verklige fader, Bergwall, som han åtminstone
tidvis tyckes ha betraktat med ganska bittra känslor.
Bergwall hade efter sitt giftermål ytterligare förkovrat sin
förmögenhet genom privatdiskontering — särskilt var han bankir för sina
regementskamrater vid Livgardet till häst —- och hade också gjort
sig känd som en god talare och riksdagspolitiker av liberal läggning.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 29 23:43:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lammbla/0025.html