Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frejatiden och de första Stockholmsnovellerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA S T O C K H 0 L M S N O V E L L E R N A
alster, »Min första resa till hufvudstaden» av år 1827 och »Spionen i
förnäma verlden i Stockholm» av år 1831. Och ännu Sturzen-Becker
gjorde sin litterära debut genom att tillsammans med G. H. Mellin
utgiva »Pennritningar ur Stockholmsverlden» år 1833, vilka av
pressen betecknades såsom avläggare av den »Trasenbergska
genren». Sturzen-Becker gycklar särskilt med Stockholmspublicister som
Argus-Johansson och Anders Lindberg. I sitt nästa verk,
berättelsen »Tre septemberdagar i Stockholm», har tydligen
Sturzen-Becker sökt skapa en komisk roman i Nahum Fredrik Bergströms
stil, där man igenkänner både Dahlgrens virriga berättarmanér och
groteska bilder.
Emellertid hade under 1830-talet också de utländska
huvudstads-skildringarna börjat göra sig gällande hos oss. I England hade den
alltifrån sjuttonhundratalets moraliska veckoskrifter kvarlevande
skissen i början av 1820-talet fått ny aktualitet genom att till behandling
upptaga Londonämnen. Mästerverket i denna genre blev Dickens’
debutverk »Sketches by Boz», 1836 utgivet i bokform.
Dickens’ skisser bestå av två slag, kåserier och noveller. De förra
kunna vara alldeles tendenslösa och blott bestå av betraktelser över
gatuperspektiv, klädstånd, gamla åkardroskor o. s. v., men de kunna
också ha en understruken social syftning, såsom då Dickens skildrar
krogarna, fattighusen, fängelserna, skolförhållandena och andra
dylika motiv, som sedermera återupptas i hans romaner. Inom denna
kåserande genre skulle Dickens emellertid inom kort ställas i skuggan
av franska efterföljare, särskilt av Jules Janin, vilkens
följetongs-kåserier beundrades över hela Europa såsom höjdpunkten av esprit.
Oupphunnen blev Dickens däremot såsom berättare, och redan hans
små noveller i »Sketches» visa honom såsom mästare. De hämta sina
motiv ur småborgarklassen och teckna ofta blott en enda humoristiskt
uppfattad typ eller situation. Särskilt roar sig Dickens i dessa skisser
med att skildra småborgarnas missöden vid försök att ge sig i slang
med folk av högre stånd. Kryddbodsfamiljen Tuggs får ett oväntat
arv och gör en utfärd till en gentil badort, där den emellertid blir
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 29 23:43:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lammbla/0041.html