AUGUST BLANCHE höga skorstenar och de andra husen blivit »fantastiskt byggda, orne-rade och förgyllda». För övrigt följer han troget den franska förlagan med dess matkokningsinrättningar, elektriska uppvärmnings-anordningar, flygtrupper och kvinnliga advokater och journalister. Männen få sköta hushållet och sy kläder. Till en del berodde naturligtvis bristerna på att Blanche drev pjäs-författandet såsom litterär industri. Kritiken, som till att börja med hänfört hälsat hans dramer och funnit dem överträffa originalen, då de voro översatta, blev efter ett par år ganska misstrogen mot honom. Så till exempel förklarade Stockholms Figaro, där Blanche själv medarbetade, efter premiären av »Herr Dardanell och hans upptåg på landet» (den 15 november 1846), att Blanche redan tidigare framkastat dramatiska arbeten utan att »moget utarbeta dem». »Med nu ifrågavarande stycke har Hr. Blanche begått en ännu större oförsiktighet: han har nämligen icke ens givit sig tid att uppsöka ett gott original att bearbeta eller en god källa att hämta idéer utur, utan har tagit det första han fått i handen — och det första är sällan det bästa.» Beskyllningen var kanske vid detta tillfälle inte så berättigad som i andra, ty Blanche hade inte själv valt originalet, Nestroys »Eulenspiegel», utan fått i uppdrag att bearbeta en redan verkställd översättning av det, och med sina små förändringar och lokaliseringar hade han snarast förbättrat förebilden. Emellertid hade hans oförtrutna massproduktion så retat kritiken, att till sist hans dramatiska mästerstycke, »Ett resande teatersällskap» gjorde fullkomligt fiasko, då det, under titeln »En tragedi i Vimmerby», den 17 maj 1848 framfördes på Kungliga teatern. Den annonserade andra föreställningen måste inställas, skandalpressen ingrep, och Blanches verksamhet som litteratör vid Kungliga teatern, en syssla som han skött alltsedan december 1846, blev så skarpt nagelfaren, att han våren 1849 nödgades lämna den, ledsagad av syrliga pressreflexioner. Tillsammans med »Hittebarnet» är »Ett resande teatersällskap» det enda av Blanches teaterstycken, som tämligen oavbrutet lyckats 64