Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Blanches romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST BLANCHE
av en fortlöpande roman. Den plats under strecket, där denna roman
trycktes, kallades vanligen »feuilleton», ett namn som snart kom alt
överflyttas på de alster, som publicerades där.
Naturligtvis måste denna följetongsroman anpassa sig efter
tidningsläsarnas dagliga behov. Det är inte all litteratur, som lämpar
sig för att serveras i småbitar. De motiv, som ligga läsarnas intressen
närmast eller direkt vädja till deras sensationslust, vinna oftast
överhanden. Därför blevo äventyrsromaner ur Parislivet de mest
uppskattade.
Den största framgången inom denna genre vann Eugène Sues »Les
Mystères de Paris». Den skall ha inbragt författaren ett arvode av
icke mindre än 100 000 francs, då den trycktes såsom följetong i
Journal des Débats; sedermera spred den sig i bokform över hela
jordklotet. För att åstadkomma ett motstycke till Sues bok lockade
en förläggare Dumas att också skriva en Parisroman, »Greven av
Monte-Christo». Den skulle ha gjort sin skapare bottenrik, om han
inte gripits av sin hjältes finansiella storhetsmani och ruinerat sig
på att anlägga ett Monte-Christo-slott utanför Paris.
Sues »Parismysterier», som gav den direkta impulsen till Blanches
romaner, hade år 1844 översatts till svenska. Året därpå översattes
hans andra stora roman »Le juif errant». Båda väckte hos oss
liksom överallt en oerhörd beundran. Sue titulerades »nutidens störste
romanförfattare», och protesterna från mera kräsna granskare vunno
föga beaktande; allra minst av Blanche, som från början intog sin
plats bland Sues hänförda beundrare och behöll sin kärlek till
honom, också sedan han allmänt råkat i misskredit. Hans dödsruna i
Illustrerad Tidning 1857 över den nyss bortgångne röjer intet spår
av kritik: »Vem känner ej Les Mystères de Paris, denna bok, som i
otaliga upplagor och översättningar spritt sig över hela den bildade
världen, denna bok, för vilken arbetare och tiggare i Paris av sin
ringa besparing gjort sammanskott för att kunna förskaffa sig
densamma ... Endast en sådan talang som hans ... en sådan överlägsen
talang, kunde frambringa de hemska belysningar, som nu framställa
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 29 23:43:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lammbla/0080.html