Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Blanches romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST BLANCHE
all svulst medryckande stil förstod Sue bättre tidens gryende sociala
intressen. Som en sorts modern Harun-al-Raschid uppträder hans
storhertig i arbetarblus bland Parisslöddret, stiftar där bekantskap
med alla dess förfallna och bovaktiga individer, besöker krogar,
bordeller, fängelser, sjukhus och pantlånekontor och förbrödrar sig
med gatubanditer, kopplare och prostituerade. Säkerligen voro de
dåtida förhållandena i Paris’ djupa lager ej uppbyggliga, men Sue
var — att döma av vännen Dumas’ skildring av honom — en sorts
débauché d’imagination, med en medfödd böjelse för att överallt se
det ruskiga och vämjeliga. Det är knappast människor utan
lös-släppta vilddjur, som i hans romaner pina varandra och de få ädla
personer, vilka råkat i deras våld. Den förklädde storhertigen är ej
heller vekhjärtad i sitt umgänge med dem. Han deltager i
knivslagsmålen och krogträtorna, biträdd av sin engelskfödde kammarherre
Murph och en jättelik arbetare, »Le chourineur», vars hundaktiga
vänskap han vunnit. Under denna studievistelse i Paris’
underjordiska värld återfinner han en dotter, som han en gång fått i ett
mor-ganatiskt äktenskap med en engelsk dam och trott vara död. Denna
unga flicka, som av nöden tvungits att ta plats på en bordell, slutar
som abbedissa för ett kloster, en avsiktlig social paradox. »Le juif
errant» rör sig i en mer blandad miljö, där mordiska jesuiter,
djur-tämj are och indiska strypare samarbeta för nattsvarta ändamål och
koleraepidemien får bilda ett komplement till förgiftningarna och
morden. Men också där råkar man ständigt i kontakt med
Paris-dräggen.
1 samband med dessa skildringar försummar emellertid Sue
aldrig att agitera för diverse sociala reformförslag, som kommo
socialister och kommunister att betrakta honom såsom sin man; han blev
också efter februarirevolutionen deputerad för Paris och måste efter
Napoleons statskupp gå i landsflykt till Schweiz.
I »Parismysterierna» har hjälten nära Paris anlagt en
mönsterfarm, och i »Den vandrande juden» inrättar en fabriksägare en
fa-langstär, ett jättelikt arbetarpalats med gemensam mathållning för
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 29 23:43:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lammbla/0082.html