AUGUST BLANCHE saloppen .. . skynda dig med utankängorna, Greta . . . så ja . . . glöm inte att ta näsduken med dig, söta Brundström ... var har jag ri-dikyln nu? . . . Näsduken .. . handskarna . . . måtte väl inte glömma något bara ... så ja, Gud vare lov ... kom nu .. hör du min gubbe, titta inte så där snålt på skänken, för te skall du dricka i afton, om du också aldrig gjort det förr, men handskarna skall du ha på dig, glöm inte det... se väl efter dörrarna, Greta, och lägg opp maten åt folket ordentligt. . . halv kaka bröd åt var med en smörklick så stor som så här .. . Ack sån’t nöt, glömde jag inte att lägga ner luktvattens-flaskan i ridikylen .. . och så slår du opp gröten, som det skall vara .. . fäst i den här hårnålen, du ... se bara efter att de inte sörpla i sig mer mj ölk än de ska ha .. . hit med armen, Brundström, men trampa mig inte på fotterna, slå, i Guds namn, inte i kull dig i trapporna, och kliv inte ner dig i pussarna, när du skall opp i vagnen.» Det är Bellmans, fru Lenngrens och Cederborghs rappa och pigg-ögda realism, som lever upp i denna oskattbara tirad, och efter att ha njutit av den, kan man med större jämnmod än annars uthärda slutsidorna med deras lyriskt högstämda skildring av de båda nygiftas eteriska samtal efter bröllopet. De ansatser till en nykter, på barndomsminnena byggd realism, som funnos i »Flickan i Stadsgården», fullföljdes inte i de följande romanerna, »Banditen» och »Första älskarinnan», vilka båda ha det gemensamt, att deras hjältinna är konstnärinna. »Banditen» sammanhänger så till vida med »Vålnaden», som den tyckes bygga på rättegångsprotokoll. Dessa förläggas i romanen till åren 1816—1818, men kunna givetvis inte vara autentiska i den form de citeras. Om Blanche alltså från verkligheten fått historien om se-delförfalskaren, som fångas vid sitt rymningsförsök med sin älskarinna zigenerskan och sedermera hänges, är det ändå tydligt, att hela romanen är upplagd efter mönstret av Emilie Flygare-Carléns »Rosen på Tistelön» av år 1842. Också denna börjar ju på samma sätt som »Banditen» med en stark dramatisk upptakt: lurendrejarnas flykt undan den förföljande tulljakten. Även fortsättningen är likartad. 104