BILDER UR VERKLIGHETEN skildras, huru rövare bryta sig in i Danderyds kyrka för att stjäla kyrksilvret; här får den hygglige klockaren spela en rätt osannolik hjälteroll. Och i fortsättningen av cykeln glider Blanche in i sina gamla romantag, de olika berättelserna kedja sig fast vid varandra, åtskilliga motiv få en fortsättning, som inte ursprungligen tyckes ha varit tillämnad, och klockaren, som till en början åtminstone haft någon del i händelserna, reduceras snart till en förtrogen, som bara då och då rådfrågas. Huvudhandling och personer äro de i Blanches romaner vanliga: den sköna grevedottern Marie-Louise gifter sig trots sin faders motvilja med den ofrälse unge byggmästaren Konrad Peterson, vilken på grund av sina oerhörda kroppskrafter kallas »ungresen på Berga». Han är den siste i raden av Blanches herkuliska romanhjältar. Att detta giftermål möjliggöres genom att han till följd av vissa egendomliga förhållanden kommit alt ärva en avliden procentares jätteförmögenhet, är ju ej heller något hos Blanche nytt motiv. Däremot har Blanche i viss mån slagit in på nya banor, då han låtit den sköna Marie-Louises fader, greven, tillhöra riddarhusoppo-sitionen och teoretiskt vara ytterst liberal samt anhängare av ökad representation åt de ofrälse, fastän han i praktiken behållit alla sina bördsfördomar. Då han, lockad av penningpåsarna, till sist går med på de ungas förening, försummar han ej att dra politisk nytta av sitt steg: »Man bör handla som man talar, yttrade greven till sina ståndsbröder och vänner; jag har bragt tidens liberala idéer ett stort och lysande offer.» Denne grevlige demokrat, till vilken Blanche utan tvivel kunde finna modeller på inhemsk botten, har ett visst släkttycke med de i samtidens franska romaner och dramer uppträdande liberala markiserna, som på samma sätt söka slå mynt av sina nödtvungna eftergifter för tidens krav. Ett annat mycket tidsmässigt motiv möter oss i bihandlingen om den vackra unga skådespelerskan Aurore Dillnau, som blir en firad demimonde och till sist gift med en brutal sjökapten, som hon räddas ifrån av den allestädes bispringande »ungresen på Berga». Hon 125