Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filosofien i Oeconomia Regni Animalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Detta är den omöjligt, då våra själar äro ändliga. Men tack
vare Guds kärlek till oss kan den lyftas mot det oändliga.
(Regn. An. VII, 213—214.)
Vi se alltså, hur Swedenborg i sin teori om den fria viljan
föres in på rent teologiska reflexioner och i det sist refe-
rerade stycket — ur den c:a år 1741 skrifna De Anima1 —
ledes öfver till en panteistiskt färgad mystik. Hans upp-
fattning om människoviljans fria medverkan vid frälsnings-
verket skiljer sig ju\ tydligt från Luthers och den ortodoxa
protestantismens betonande af den syndiga människans full-
komliga ofrihet.
Det finns i själfva verket knappast någon punkt, där han
under sin teologiska period mera ihärdigt skall protestera
mot lutheranismen än just denna. För hans starkt etiskt
betonade religiositet var den augsburgiska bekännelsens för-
klaring, att människan efter syndafallet af naturen är blind
i andliga ting och endast genom nåden kan blifva om-
vänd, liktydig med ett omöjliggörande af all sedlig sträfvan.
(Se t. ex. V. C. R. 464.) Hans uppfattning af männi-
skans egen medverkan vid frälsningsverket står ju betyd-
ligt närmare vissa pelagianska riktningar inom katolicismen
och har sin motsvarighet i det häfdande af den fria viljan,
som vid denna tid förekommer hos pietisterna. Särskildt
Dippel kritiserar lika skarpt som Swedenborg och ur allde-
les samma synpunkt ortodoxiens förnekande af viljans fri-
het. Den psykologiska teori om viljans frihet, som Dippel upp-
ställer, skiljer sig dock fullkomligt från Swedenborgs, som i sin
definition af vår viljefrihet i världsliga ting såsom förmågan
att fritt bejaka eller förneka förnuftsomdömen ju endast direkt
reproducerar kartesianska idéer. Det förefaller mig troligast,
att han kommit till sin teori genom Malebranche, som sedermera
under hans teosofiska period skall få en stor betydelse för honom.
Anknytningen till Malebranche är mycket förklarlig. Liksom
Swedenborg stod Malebranche under inflytande af platonismen
och Augustinus, och ehuru utgången ur Cartesii skola, represen-
terar han liksom Cambridgeplatonikerna i England en mys-
tisk reaktion mot dess rationalism. .Swedenborg kände ho-
nom såväl direkt — hans hufvudverlc, La Recherche de la
1 Tryckt af I. Tafel under titeln Regnum Animale, ft. VII London 1S49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
