Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filosofien i Oeconomia Regni Animalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vérité, finnes i latinsk öfversättning i hans bibliotek — som
genom Norris’ Reflections upon the conduct of Human Life,
som direkt kalkerar den Malebrancheska etiken. Enligt bref
till Benzelius läste han under sin vistelse i England detta verk.
För Malebranche1 är ju liksom för Swedenborg den mänsk-
liga friheten ett mysterium. Han har måst antaga den för
att ej ur sin lära om Gud såsom den enda orsaken, det enda
verkande i universum nödgas draga den konsekvensen, att Gud
också är orsaken till det onda. Människans frihet blir där-
för för honom väsentligen negativ, en frihet att synda eller
icke. Hon är fri i sitt förhållande till »les biens particuliers».
Hon kan determinera sin vilja mot dem, men hon kan ock-
så neka den naturliga böjelse, som drager henne mot dem,
sitt medgifvande (»suspendre son consentement ».)2 Och genom
att hon på detta vis ej låter sin kärlek stanna vid de ska-
pade tingen, utan värdesätter dem i deras rätta förhållande
till Gud, kan hon i själfva verket från ofullkomliga begär
höjas till den högsta formen af kärlek, den rena kärleken
till Gud, som består i att älska Gud så, som Gud älskar sig
själf.3 I samma mån, som vi höja oss mot Gud, upphöra vi
att vara fria, då det ju är den gudomliga kraften, som dra-
ger oss uppåt. Och vi kunna ej heller utan Guds nåd fram-
härda i det goda. Men utan den medverkan från vår sida,
som består i att vi själfva befria oss från den kärlek till de
skapade tingen, som hotar att afleda oss från kärleken till
det högsta goda, utan denna vår fria viljas medverkan kunna
vi ej ernå den gudomliga nåden. Ty enligt den oföränder-
liga gudomliga ordningen älskar Gud sina skapade varelser
i samma mån, som de närma sig fullkomligheten.
Om vi jämföra denna Malebranches ståndpunkt med Swe-
denborgs nyss refererade, skola vi finna, att den har ganska
stora öfverensstämmelser därmed. Och de skola blifva ännu
större i Swedenborgs utvecklade teologiska system, där han
närmare ansluter sig till Malebranches panteistiskt färgade
uppfattning af förhållandet mellan Gud och världen.- I Oeco-
1 Jf. det följande OllÉ-Laprune, La Philosophie de Malebranche, Paris 1870
I, s. 287 ff. Jodl, Gesch. d. Ethik I s. 268 f.
2 Traité dc Morale, Lyon 1697, s. 114.
3 Traité de Vamour de Dien, Lyon 1697 s. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
