Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOI
det är en kunskap, som hela människosläktet fordom ägt
och som gått förlorad, i samma mån som människan vändt
sig från Gud. I Vera Christiana Religio (202—206) berättas
det, att människorna •»af den äldsta kyrkan», d. v. s. de som
lefde före syndafloden, »voro af en så himmelsk sinnesart
att de talade med himlens änglar och att de kunde tala
med dem förmedelst korrespondenser». De tänkte därför
ej blott naturligt, utan också andligt om allt hvad de sågo
på jorden. Emellertid började denna lära, som tog sig ut-
tryck i allegoriska kulthandlingar, så småningom hos judarne
att öfvergå till afguderi och trolldom och gick därför genom
Guds vilja förlorad. Genom Enoch hade den emellertid till-
varatagits och därigenom spridts till en mängd länder såsom
Kanaan, Egypten, Assyrien, Kaldeen, Syrien, Arabien, Tyrus,
Sidon och Ninive, där den länge förvarades och särskildt
idkades »hos dem, som kallades spåmän och vise samt hos
några Mager». Från dessa österländska folk öfverfördes
den till Grekland, »men den förvändes där till fabulerande,
såsom det vill synas af de äldstes skrifter därstädes». Öfver-
allt försjönk emellertid denna lära i glömska och uppenba-
rades ej ens vid Kristi ankomst. Detta berodde på att de
kristne i den första kyrkan voro till den grad enkla (simplices),
att den icke varit till någon nytta för dem. Och efter det
Nicenska mötet, som fastställde treenighetsläran, föll ett så-
dant mörker öfver jorden, att korrespondensläran alls icke
kunde uppenbaras. Först med Swedenborgs eget framträ-
dande har korrespondensläran och därmed Ordets andliga
betydelse genom Guds nåd uppenbarats.
Detta är Swedenborgs uppfattning-, sedan han mottagit sin
stora mission sasom stiftare af en ny religion. I Clavis hiero-
glyphica gör han ännu ej anspråk på att själf besitta någon
kännedom om alla naturliga tings andliga korrespondenser.
Han uttalar sig ofta med stor försiktighet om de öfverens-
stämmelsei^ han tror sig finna och åberopar ofta som bevis,
att ordet i fråga i vanligt tal brukas i dylik allegorisk be-
märkelse. I det lilla företalet till sitt handskrifna första
utkast om korrespondenserna säger han, att okunnigheten
om ordens andliga betydelse är orsaken till massan af kontro-
verser och oriktiga tolkningar, framför allt af den heliga skrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>