Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Emellertid är det tydligt, att han redan vid denna tid
uppfattat korrespondensläran som en hemlig lära med gamla
anor. Det synes bl. a. af hans ofvan anförda hänvisning till
egyptierna och af hans omnämnande i slutet af Clavis hiero-
glyphica, att det hos antiken funnits ett slag af korrespon-
dens, som han kallar »fabulosa» och som man påträffar i
skaldernas hjältedikter. Det är tydligt, att Swedenborg här,
lika väl som i det nyss citerade uttalandet om de grekiska
fabeldikterna, åsyftar stoikernas allegoriska explikation af
mytologien och af Homeros, som han säkert ganska väl
kände till åtminstone genom Ciceros De natura deorum,
hvilken finnes citerad i Oeconomia. Som bekant har denna
stoiska allegoristik genom Philos förmedling varit ett af
förstadierna till den allegoriska bibelexplikationen.
Går man till de kabbalistiska naturfilosoferna, skall man
i deras skildring af kabbalistikens anor ända in i detalj åter-
finna Swedenborgs historik öfver korrespondensläran. Re-
dan de grekiska filosoferna brukade ju betrakta Egypten så-
som urhemmet för all visdom, och under hellenistisk tid ut-
vecklades traditionen om huru Pythagoras under sina fabu-
lösa resor i Egypten och österlandet samlat en skatt af hem-
liga läror, som sedan gått i arf från generation till genera-
tion. Då denna tradition sedan upptogs af kabbalisterna,
läto de naturligtvis såväl grekerna som deras österländska
mästare ha hämtat sitt vetande från Moses eller från folken
före syndafloden. På detta sätt fick man en förklaring af
de iögonenfallande öfverensstämmelserna mellan nyplatonis-
men och Kabbala, utan att behöfva tillgripa den oantagliga
hypotesen att anse den senare vara utvecklad ur den förra.
Det skulle föra mig för långt att i enskildheter visa öfver-
ensstämmelsen mellan Swedenborgs och kabbalisternas histo-
rik öfver sin lära. På samma sätt som Swedenborg låta
kabbalisterna Enoch spela en viss roll vid traditionen; de
uppräkna samma folkslag som dess bärare och de erkänna
liksom han den hemliga lärans förbindelse med magien. De
betona liksom han, att de tre vise från österlandet, som till-
bådo det nyfödda Kristusbarnet, kallades »magi». Emeller-
tid föreligger på denna punkt en viss skillnad mellan Swe-
denborg och flertalet af de kabbalistiska naturfilosoferna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
