Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran - Korrespondenslärans tillämpning och betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som man ej får förbise. Enligt deras uppfattning medför
kännedomen om de olika världarnas samband också behär-
skandet af hemliga krafter. De jordiska tingen få nämligen
ej blott sin form och sina egenskaper från sina öfverhim-
melska och sideriska motsvarigheter, utan också hemliga
krafter, som endast kunna utlösas genom kännedomen om
den »naturliga» magien, hvilken man väl bör skilja från
nekromantien, som anlitar demonernas bistånd.1 Pico söker
att utförligt uppvisa skillnaden mellan de båda arterna och
häfdar ifrigt, att den naturliga magien lika väl som kabba-
lan endast kan tjäna till att öfvertyga oss om Kristi gudom
och andra teologiska sanningar.2 Swedenborg förkastar där-
emot all magi, äfven den »naturliga», som ej kan förutsäga
det som är gudomligt, utan endast det, som är emot det gu-
domliga. (A. C. 3698.) Detta hindrar emellertid tydligen ej,
att han anser en dylik magi möjlig. På en mångfald ställen
i sina verk förklarar han, att magi i själfva verket uppkom-
mit genom missbruk af korrespondenserna och att den ledt
till att läran om dessa genom Guds skickelse råkat i glömska.
För honom har alltså korrespondensläran uteslutande bety-
delse såsom ett kunskapsmedel; renässansens titaniska sträf-
van att genom denna ökade kunskap också behärska alla
universums dolda krafter finner hos honom ingen genklang.
Och i första hand skall denna lära leda oss till en klarare
insikt i skriftens ord. Det är i själfva verket ett ytterst
betydelsefullt faktum, att han redan i sitt första lilla utkast
till korrespondensläran af år 1741, alltså fyra år innan han
af Gud får missionen att tolka bibeln, sammanställt bibel-
citat och sökt att allegoriskt förklara dem. Gifvet är, att
han härvid stödt sig på tidigare försök att på detta sätt in-
rymma en mystisk undermening i bibelordet, försök, hvilka
vid denna tid äro vanliga ej blott hos kabbalans anhängare,
utan också idkas långt in i det ortodoxa lägret. Då han i
sitt handskrifna verk indelar de olika korrespondenserna i fem
slag, correspondentia harmonica, correspondentia parabolica,
correspondentia typica, correspondentia fabulosa et somniorum
och correspondentia actionum humanarum et divinarum, en
1 Se t. ex. Agrippa v. Nettesheim, De occulta philosophia I, I c. II f,
2 Pico, a. a. s. 166 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
