Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppdelning, som i något förenklad form återgår i Clavis
hieroglyphica, är det tydligt, att han påverkats af den vid denna
tid rådande bibelexegetiken. Salomon Glassius, som enligt
Diestel1 är den stående auktoriteten för denna tids ortodoxa
hermeneutik, uppdelar bibelordets andliga eller mystiska be-
tydelse i tre olika slag, sensus allegoricus, typicus och para-
bolicus.2 De definieras och exemplifieras ungefär på samma
sätt som hos Swedenborg, och då hvart och ett af dem ytter-
ligare har underafdelningar — så t. ex. finnes ett särskildt
kapitel De allegoriis fabularum3 — förefaller det ej otroligt, att
man skulle kunna återföra hela Swedenborgs indelning af
de olika slagen af korrespondenser på honom eller någon
annan exeget. Det förefaller mig emellertid vara ett ganska
intresselöst arbete, så mycket mer som skillnaden mellan
de olika arterna hvarken hos Swedenborg eller hans före-
gångare tyckes särdeles logiskt genomförd.
Det finnes emellertid ett slag af de af Swedenborg anförda
korrespondenserna, som det kan vara anledning att något
dröja vid, det som han kallar »fabulosa et somniorum». Hans
exempel visa, att han här närmast tänker på de drömmar,
som berättas i bibeln, såsom Faraos och Josefs drömmar.
De finnas också förda i en särskild underafdelning under
sensus typicus af Glassius.4 Men det är ganska tydligt, att
också hans egna drömmar från denna period spelat en icke
ringa betydelse för skapandet af hans korrespondenslära.
Af hans senare bevarade drömdagbok se vi, att han vid
denna tid tolkat alla de uppenbarelser han mottog i drömmen
på symboliskt sätt. Allt berättigar oss till att antaga, att
han redan i sina tidigaste, nu förlorade drömanteckningar
gjort detsamma. Det kan ej heller nekas, att en del af de
korrespondenser, som han i Clavis hieroglyphica meddelar,
ganska noga öfverensstämma med den traditionella folkliga
drömtydningen.
Men det är ej blott för Swedenborgs bibeltolkning och
symboliska drömtydning, som korrespondensläran får bety-
1 Diestel, Gesch. des Alten Testamente. Jena 1869, s. 375 f.
3 Glassius, Philologia Sacra. Frankfurt 1653 s. 284.
3 Glassius, a. a. s. 312.
1 Glassius, a. a. s. 322 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
