Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kats på samma sätt. Han ger emellertid i detta kapitel ej
någon antydan om att han själf erfarit dylika extaser.
Däremot synes mig en dylik bekännelse kunna utläsas
ur hans skildring af hallucinationerna. Jag tar nämligen för
gifvet, att det är hallucinationen han menar med Imaginatio
Fanatica, en företeelse, åt hvilken han ägnat ett kapitel. Han
karakteriserar denna såsom en inre syn, då den yttre synen,
ögats, stundom alldeles försatts ur bruk eller är förslöad.
Han indelar den i hemeralopia och nyktalopia, allt eftersom den
förekommer på dagen eller om natten. (Oec. III, 51
23-Y Bland
de orsaker, som framkalla denna imaginatio fanatica, anför
Swedenborg utom en del sjukdomar och excesser äfven brin-
nande förnuftsarbete. Och han nämner särskildt det fall,
då idéerna förvirras och förnuftet från sfären af ett visst ljus
kastas ned till skuggans sfär. Detta förekommer speciellt
hos dem, som åstunda att betrakta (contemplari) själens till-
stånd efter kroppens död, »då naturligtvis den intellektuella
tron (fides intellectualis) önskar att tillägna sig största delen».
(Oec. III, 526.)
Det är knappt möjligt, att Swedenborg med denna utför-
liga exemplifikation haft någon annan än sig själf i tankarne.
Spörsmålet om själens öden efter kroppens död var ju ett
af dem, som hans forskning föresatt sig att besvara. Det
var ju det slutproblem, som hans Regnum Animale skulle
gifva lösningen till. Möjligen afser han med det ofvan cite-
rade att säga, att detta problem är så högt, att man, då man
med egna förnuftskrafter söker att lösa det (jf. hans upp-
fattning af »fides intellectualis» ofvan s. 92), lätt öfveransträn-
ger sig och utsätter sig för villosyner.
Det tyckes alltså af dessa skildringar framgå, att Sweden-
borg redan vid denna tid befunnit sig i hallucinatoriska till-
stånd. Men han är osäker, huru han skall betrakta dem,
om de äro gudomliga fingervisningar, uppenbarelser af nya
sanningar, eller törhända blott irrsken, sinnessjukdomar, som
1 »At vero datur imaginatio fanatica seu visus internus interdiu fere absque
usu visus externi seu oculi nisi admodum obtuso.» Jag har vändt mig till den
främste kännaren af Swedenborgs fysiologiska författarskap, prof. M. Ramström,
som äfven förklarat sig anse, att Svv. härmed åsyftat hallucinationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
