Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »De Cultu et Amore Dei» - Afsikten med De Cultu et Amore Dei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
sorts allegoriskt drama, som först får sin djupa innebörd för
den, som kan tolka symbolerna.
Att bibeln för honom var en dylik symbolisk skrift, där
det under den naturliga meningen låg dold en djupare and-
lig, hafva vi också sett af slutorden i Clavis hieroglyphica.
Och det fanns ju också särskilda skäl för honom att välja
den mosaiska skapelsehistorien till ämne för sin bok. Vi ha
sett, hur han redan i Principia kommit in på mystiska spe-
kulationer om Adams oförstörda själsfunktioner före synda-
fallet. Denna teori om att sammanhanget i vårt själs-
lif, bandet, som förenade oss med det gudomliga och lät oss
skåda in i den öfversinnliga världen, genom syndafallet brus-
tit, ligger ju bakom den psykologiska konstruktionen i Oeco-
nomia. Under hela den senare delen af sin vetenskap-
liga period hade han ju ifrigt sträfvat efter att själf kunna
återknyta denna förbindelse, ernå det intuitiva vetande, den
känsla af samband med det gudomliga, som utmärkt den
första människan. Det var denna längtan, som fört honom
till hans första mystiska upplefvelser, de glimtvis återkom-
mande ögonblicken af »penetration». Och hela den religiösa
botgöringstid, som vi följt genom dagboken, hade ju ej varit
annat än ett försök att genom att bekämpa de sinnliga be-
gären, genom att afstå från allt intellektuellt arbete återvinna
den första människans barnsliga oskuld och blifva värdig att
mottaga instrålningen af det gudomliga ljuset.
Och till sist hade han ju uppnått sitt mål. Hur fullkomligt
han identifierade sitt nyvunna tillstånd med Adams före syn-
dafallet, kan man bäst döma af hans första kommentar öfver
skapelsehistorien från 1745, Historia creationis a Mose tra-
dita, där han hela tiden förklarar Adams tillstånd, hans sam-
tal med Gud och änglarne o. s. v. med tillhjälp af hvad han
själf säger sig ha erfarit. Jag anför som ett exempel hans
ord, då han skall förklara, hur det första paret åt af kun-
skapens träd på godt och ondt, hvarigenom de upphörde att
lefva af det himmelska inflödet och i stället blefvo en lekboll
för sinnenas lockelser och tvungos att söka sin kunskap på
erfarenhetens väg: »Hurudant det tillstånd är, då vi styras
af det himmelska inflödet och detta ej endast i fråga om våra
tankar, utan också i fråga om våra handlingar eller vår kropps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
