Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »De Cultu et Amore Dei»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i65
rörelser och huru man då ej tillätes att handla något på grund-
val af den genom de lägre själsförmögenheterna uppeggade
nycken, det har jag själf genom Guds nåd fått lära känna.»
(Adv. I, s. 18.)
Skildringen af det första människoparet i dess integritets-
tillvaro blef därför till stor del en skildring af hans eget då-
varande tillstånd. Man kan tydligt märka det därpå att
Swedenborg låter Adam och Eva genomgå flera af de mys-
tiska upplefvelser, som han själf fått erfara under sin renings-
tid. Adam benådas sålunda med en extas af exakt samma
slag som de, som beskrifvas i dagboken; Eva pröfvar på
Swedenborgs egen metod att hålla tillbaka respirationen för att
ej störa sina tankar och skänka sin själ (anima) frihet. Hans
nyförvärfvade erfarenhet, att vi stå under påverkan af an-
dar, som smyga sig in i våra innersta känslor och som vi
kunna träda i tankeutbyte med, återspeglas i de samtal mel-
lan Adam och Eva och deras i andeform framträdande
själsförmögenheter, de himmelska visheterna och intelligen-
serna, som upptaga större delen af det utförda verket.
Och det första människoparet får äfven genom berättelser
och representativa framställningar lära känna andarne af
lägre slag, de som stå i världsfurstens och animus’ tjänst.
Här återspeglas dagbokens drömlif i ordnad, men i grunden
ej förändrad form.
Det är klart, att verket med detta syftemål ej kunde hålla
sig inom bibelberättelsens snäfva ram. Om denna, såsom
Swedenborg säkert var fullt öfvertygad om, afsåg att berätta,
huru människan i stället för att smaka af lifvets träd, som bjöd
på den kunskap, som inflyter från ofvan genom anima, mot det
gudomliga förbudet åt af frukten på kunskapens träd, d. v. s.
sökte den kunskap, som nås genom sinnena och vetenska-
perna (jf. Hist. Creationis Adv. I, s. 17), så var det ju en
nödvändig sak att först ge en framställning af människans
själslif, sådant som Swedenborg utforskat det i Oeconomia.
Och då detta i sin tur ej var begripligt utan kännedom om
hans kosmologiska system i Principia, kommo äfven stora
delar af detta att följa med. De kunde så mycket hellre
göra detta, som Swedenborg ju i detta verk äfven hade att
framställa världens skapelse och han i sina åsikter därom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
