Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »De Cultu et Amore Dei»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"fr;
193
Love not the heav’nly Spirits, and how thir Love
Express they, by looks onely, or do they mix
Irradiance, virtual or immediate touch?
Och ängeln svarar honom rodnande:
Let it suffice thee that thou know’st
Us happie, and without Love no happiness.
Whatever pure thou in the body enjoy’st
(And pure thou wert created) we enjoy
In eminence and obstacle find none
Of membrane, joynt, or limb, exclusive barrs:
Easier then Air with Air, if Spirits embrace,
Total they mix, Union of Pure with Pure
Desiring; nor restraint conveyance need
As Flesh to mix with Flesh, or Soul with Soul.
Som vi se, förutsätter Milton ett äktenskapligt umgänge
mellan änglarne, ehuru han ej klart utfört sina idéer.
Sin största betydelse för Swedenborg har dock tvifvels-
utan Miltons dikt haft därigenom att den lärt honom att
omdikta och modernisera bibeltexten, att tillvarataga dess
poetiska värden, samtidigt som han i dess berättelse inlade
sin egen åskådning. Milton hade ju liksom Swedenborg om-
gestaltat den naiva skapelsehistorien efter sin tids kosmolo-
giska uppfattning, han hade också i den gett uttryck åt
den filosofiska och teologiska uppfattning, som var hans.
Redan hos Milton hade ju denna sträfvan medfört en viss
abstraktion, åtminstone om man jämför honom med Dante.
Han var ju ej för intet den siste utlöparen af Spensers ab-
strakt allegoriserande skola. Men hufvudintresset för honom
är dock det poetiska, först i andra hand det religiöst didaktiska.
Swedenborg hade däremot gått till verket för att skapa
en »liber divinus», en sammanfattning af sin religiöst-filoso-
fiska åskådning, sådan han utarbetat den under sina natur-
vetenskapliga studier och sedermera ytterligare utbildat den
under sin religiösa kristid. Då han gick till verket, hade
han varit öfvertygad om att han ej skulle taga af »annars
kram», att Gud skulle ingifva honom hvad han skulle skrifva.
Det var halft mot hans egen vilja, som det poetiska elementet
smugit sig in. Då han vid senare år tillfrågades om De
Cultu et Amore Dei borde räknas bland hans kanoniska
skrifter, svarade han, att den visserligen var grundad på san-
13 Lamm, Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
