Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Andeskådaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de äro mycket mer klara och fullkomligt oberoende af
hans vilja. Liksom andra, som sysslat med detta fenomen,
framhåller han också, att subjektet brukar lokalisera dessa rös-
ter ej till hörselorganen, utan till andra ställen af sin kropp.
Han säger sig alltså ofta höra dem från bröstet, maggro-
pen o. s. v.1
Det synes mig ej vara utan intresse att på detta vis
fastslå, att Swedenborgs andeskåderi — liksom de flesta re-
ligiösa personligheters visioner och uppenbarelser — hufvud-
sakligen är af pseudohallucinatorisk karaktär. Naturligtvis
1 Seglas a. a. s. 307. Baillarger citerad af Delacroix a- a. s. 430. Min
uppfattning af Swedenborgs andesamtal såsom verbala pseudohallucinationer skil-
jer sig från Ballets a. a. s. 121—123, som uppfattar dem såsom psykosenso-
riella. Han stödjer sig därvid på ett citat från De Caelo et Inferno, där andar-
nes samtal med människan beskrifves på följande sätt (248): »En ängels eller
en andes tal med en människa höres lika sonort som en människas tal med en
människa, men det höres icke af andra, som sta bredvid, utan af henne ensam.
Orsaken är, att en ängels eller andes tal inflyter först på människans tanke, och
genom den invärtes vägen på hennes hörselorgan, och sätter salunda detta 1 rörelse
inifrån; hvaremot en människas tal med en människa inflyter först pa luften,
och genom den utvärtes vägen på hennes hörselorgan och rör detta utifrån.
Däraf är klart, att en ängels och en andes tal med en människa höres i
människan, och att emedan det äfvenså rör hörselorganen, det också höres
lika sonort.» Häraf konkluderar Ballet (a. a. s. 121), att vi ha att göra med
en auditiv psykosensoriell hallucination: »Ces hallucinations présentent, on le
sait, tous les caractéres des perceptions auditives vraies: méme sonorité, méme
extériorisation.» Det synes mig tvärtom, som om det anförda citatet visade
motsatsen, att detta andetal ej är »exterioriseradt». Om Swedenborg velat an-
tyda, att det haft karaktären af verkliga hörselfömimmelser, skulle han naturligt-
vis låtit det gå från örat inåt, ej från tanken till hörselorganen. Att det ej
är därför att han tycker sig förnimma detta andetal genom oronen, som Swe-
denborg sedermera låter det »flyta in» i hörselorganet, framgår dessutom af den
punkt, som följer närmast efter det ofvanstående af Ballet meddelade citatet :
»Att en ängels eller andes tal nedflyter ända in i örat från det mre, har blifvit
mig klart derutaf, att det äfven inflyter på tungan och sätter henne lindrigt 1
dallring, men icke i någon rörelse, såsom då talets ljud genom henne artikuleras
till ord af människan själf.» Detta fenomen har Ballet omnämnt ett par
sidor längre fram vid ett citat af Swedenborgs samtal med en ande fran
Mars. som han uppfattar såsom en psykisk hallucination - enligt hans
teori en mental representation med delirant tolkning åtföljd af ett^ motoris
fenomen. Så vidt jag kan se, är den enda skillnaden mellan de bada fallen,
att Swedenborg vid sitt samtal med Marsinvånaren ej förnimmer röstens timbre.
Tydligen är det den »inre resonans», som Séglas talar om, som han asyftar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
