Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bibeltolkaren - De tidigaste försöken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
Bibeltolkaren
Swedenborgs första försök att allegoriskt explicera bibeln
gå, såsom jag ofvan framhållit, tillbaka till 1741. De äro allt-
så samtidiga med hans korrespondenslära och hafva tydligen
i hög grad bidragit till skapandet af densamma. Då han af
Gud fick befallning att uppgifva sitt vetenskapliga skriftstäl-
len och i stället ägna sig åt det religiösa, var det ju också
med en sorts allegorisk framställning af skapelsehistorien han
började. De Cultu et Amore Dei motsvarar ju i viss mån
de kabbalistiskt-naturfilosofiska omdiktningar af de första
Genesiskapitlen, hvaraf renässansen och de följande seklen
bjuda oss så många, alltifrån Picos Heptaplus. Genom den
vision, som jag ofvan analyserat, fick han emellertid en yt-
terligare gudomlig befallning att inskränka sig till att direkt
utlägga den inre meningen i skriften och att skrifva efter
Guds vägledning. Det är ju detta arbete, som kommer att
bli hans hufvudintresse under den återstående delen af hans lif.
Det skulle vara en lockande vetenskaplig uppgift att i de-
talj uppvisa den gradvisa utvecklingen af Swedenborgs exe-
getiska metod ända fram till dess fullkomnande i Arcana
Ccelestia. En dylik undersökning skulle tvifvelsutan kunna
verkställas, då materialet till stora delar publicerats af I. Tafel
under titeln Adversaria och det öfriga föreligger i handskrift
och i fotolitografiska aftryck. Då emellertid detta område
ligger utanför mitt egentliga ämne, kommer jag i det föl-
jande endast att i största korthet framställa Swedenborgs
uppfattning af skriften och dess inre mening.
Då Swedenborg 1745 i Historia Creationis a Mose tradita
för första gången söker explicera skapelsehistorien, går
han mycket försiktigt till väga. Stödd på två latinska ver-
sioner ger han egentligen endast allegoriska förklaringar af
de ställen, där bibelordet synes honom svårbegripligt eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
