Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bibeltolkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 7
där det kan synas sta i strid med hans egna kosmologiska
principer. Gång på gång åberopar han emellertid sina egna
visionära upplefvelser, och i slutet af verket antyder han, att
bibelns berättelse har en djupare undermening och afser att
visa., att Gud har skapat denna värld för att befordra Guds
rike, det himmelska Jerusalem. Denna tanke utföres konse-
kvent i hans andra Genesisutläggning — Explicatio in Ver-
bum Historicum Veteris Testamenti — där han genomgå-
ende i det första genesiskapitlet ser ej blott en skildring af
den naturliga världens skapelse, utan också af Guds rikes
upprättande. Paradiset representerar nu för honom himlen,
Adams och Evas äktenskap giftermålet mellan Messias och
Guds rike.1 2 Och längre fram i samma verk redogör han
för ej mindre än tre olika undermeningar i skriften bakom
den historiska bokstafsmeningen. Närmast denna ligger den
universella undermeningen, som generaliserar det skeende,
som skildras i bibeln, och tillämpar det på framtiden. Enligt
denna innebär exempelvis Jakobs historia hela det judiska
folkets. Därnäst kommer en ännu mer universell underme-
ning, som låter den bibliska berättelsen allegoriskt fram-
ställa hela människosläktets öden. Enligt denna mening
representera Jakob och Israel ej blott detjudiska folket, utan
hela mänskligheten. Den innersta och universellaste under-
meningen åsyftar uteslutande det, som rör Messias och
hans tillkommande rike. På detta sätt kommer bibeln
att förete en motsvarighet till människan, i det att bokstafs-
meningen är dess kropp och de tre undermeningarna korre-
spondera mot de tre olika själsgraderna. (Adv. I 5°5-) Den
sista tankegången är ganska vanlig inom den allegoriska bibel-
tolkningens historia. Redan Philo betecknar bokstafsme-
ningen såsom kroppen, som omsluter den allegoriska under-
meningen såsom sin själ.3 En liknande föreställning finnes
i Kabbala, där bokstafsmeningen betecknas såsom klädnaden,
som höljer kroppen. Origines och en mängd allegoriska
skrifttolkare efter honom beteckna den historiska bokstafs-
meningen såsom skriftens kropp, den moraliska innebörden
såsom dess själ och den mystiska undermeningen sasom dess
1 Adversaria I s. 47- Jfr Tafel II s. 951 •
2 Siegfried, Philo von Alexandria. Jena 1875» s* *63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
