Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bibeltolkaren - Swedenborgs inspirationslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
lösa omtolkningsmetod Swedenborg bakom bibelordet kan
uppspåra en inre mening af delvis fullkomligt motsatt inne-
börd. Att han själf var öfvertygad om att bibeln i hvarje
punkt bekräftade hans åskådning står utom allt tvifvel, och
då man närmare studerar utvecklingen af hans grubblerier
öfver människans integritetstillstånd alltifrån Principia fram
genom de psykologiska utredningarna i Oeconomia och den be-
tydligt mer försiktiga parafrasen i De Cultu et Amore Dei,
är det i själfva verket ytterst lätt att förstå, huru han kom-
mit att inlägga sin åskådning i skapelsehistorien.
Af det ofvan anförda citatet framgår ju, att Swedenborg
förnekar, att Genesis berättelser om tiden före syndafallet
skildra verkliga historiska händelser. Alltifrån berättelsen
om Abraham anser han emellertid, att Moseböckernas orda-
lydelse relaterar hvad som verkligen historiskt händt, liksom
också det gamla testamentets historiska böcker. Men i sin
inre mening framställa de helt och hållet andra saker (pror-
sus alia. A. C. 66). Att också de till sin inre mening ute-
slutande utgöra en illustration af Swedenborgs egen teologiska
åskådning torde redan af de exempel, som jag ofvan gett,
vara tydligt.
Skriftens egentliga innehåll, sådant det uppfattas af Swe-
denborg, blir alltså ganska skildt från hvad de flesta lä-
sare af bibeln inlägga i densamma. Det blir intet mer
eller mindre än hans egen lära, klädd i allegoriens och den
historiska framställningens form. De delar af bibeln, i hvilka
han ej kan återfinna denna lära, såsom t. ex. krönikeböc-
kerna, Salomos ordspråk, Predikaren, Job, de apostoliska
brefven, förklaras af honom sakna inre mening och tillhöra
därför ej i egentlig mening Guds ord. Det är detta förhål-
lande, som förmått Sundelin1 att draga den konklusionen,
»att den egentliga religionsurkunden måste vara Swedenborgs
skrifter och icke den heliga skrift9. Han finner denna sats
bekräftas af Swedenborgs lära, »att profeter och apostlar
skrefvo, utan att själfva veta hvad de skrefvo» och »icke rub-
bas af hans egen förklaring, att hans bibelförklaring stöder
sig på eller utgår ifrån ordets bokstafsmening».
Denna uppfattning, som man i olika variationer återfinner
1 Svedenborgianismens historia i Sverige. Upsala 1886 s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
