Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen - Det onda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ÖI
Änglar och andar, himmel och helvete, allt antager männi-
skans gestalt, och tillsist förena sig alla jordkloten i vårt sol-
system och alla samfunden i himlarne till att bilda den stör-
sta skapade formen, maximus homo. På detta sätt blir allt
skapadt från det högsta till det lägsta en afspegling af Guds
eget människoväsen. I alla former finnes det en bild af den
Oändlige och Evige. (D. D. A. 318.) Det är en lång väg
Swedenborg tillryggalagt sedan den tid, då han betraktade
universum som en stor maskin.
Då Swedenborg, såsom vi sett, ej vill erkänna tillvaron af
någon materia, som ej i sista hand leder sitt upphof från
Gud, kan han ej såsom Plotinos identifiera materien med det
onda. Som bekant antager Plotinos, att till sist ljuset förlo-
rar sig i mörkret, att det andliga slår om i materia, det
goda i det onda. Det är tydligen denna i sig själf motsä-
gande tankegång1 Swedenborg opponerar sig emot i ett
samtal med tvenne änglar i De Amore Conjugiale (444):
»Veten i ej, att det gifves godt och ondt och att det goda är
från skapelsen, men ej det onda, och att det onda, betraktadt
i sig själf, ej är intet, ehuru det är intet af godt. Ifrån ska-
pelsen gifves det godt och äfven godt i största grad och i
minsta grad, och när detta minsta blifver intet, reser sig
(exsurgit) på andra sidan det onda; hvarföre det icke gifves
ett förhållande, ej heller ett fortskridande af godt till ondt,
utan ett förhållande och fortskridande af godt till ett större
och ett mindre godt, samt af ondt till ett större och ett
mindre ondt, ty de äro alltigenom motsatta.» De båda
änglarne fråga honom då, hur det onda kunnat uppstå,
då det ej varit till från skapelsen och det goda ej kan
minskas ända därhän, att det blir ondt. Swedenborg sva-
rar: »Denna hemlighet kan icke yppas, om man icke vet,
att ingen är god utan Gud allena, och att icke något godt
finnes, som i sig är godt, utom af Gud, hvarföre den, som
skådar till Gud och vill ledas af Gud, är i det goda;
men den, som bortvänder sig ifrån Gud och vill ledas af sig
själf, han är icke i det goda; ty det goda han gör är antin-
gen för hans egen skull eller för världens skull, sålunda är
det antingen förtjänande eller förställdt eller skrymtande,
1 Jf. Zeller, a. a. III: 2 s. 490.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
