Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
skap om att allt godt kominer från Gud och att människan
af sig själf ej kan göra något, låta förleda sig till att ej
tvinga sig till något, utan i kvietistisk passivitet afbida in-
flödet från ofvaö, komma att motståndslöst ge vika för det
onda och bli i andevärlden räknade till de värdelösa. (A.
C. 1937.)
Denna lära om den mänskliga friheten, öfverensstämmer,
som vi se, i sina hufvuddrag med den från Malebranche på-
verkade åskådning, Swedenborg redan i Oeconomia förkun-
nat. I sina teologiska arbeten framför han den gång på
gång under skarp polemik med den lutherska ortodoxiens
uppfattning, att människan efter syndafallet ej har kvar en
enda gnista af andliga krafter, att hon i borgerliga och na-
turliga ting kan handla, men att hon i andliga och gudom-
liga ting, som sjAta till själens salighet, är lik en stock. (Se
hans utdrag ur Formula Concordiae i V. C. R. 464.) Han
framhåller, att människan ej skulle kunna hafva fri vilja
i naturliga ting, om hon ej hade någon frihet i andliga ting,
då ju de lägre själsförmögenheterna hafva sitt upphof från
de högre, att med det fria själfbestämmandet hos människan
all vilja och därmed också allt lif skulle upphöra. »Om den
andliga friheten betoges människan, vore det som om hjulen
borttoges från maskiner, vingarne från väderkvarnar och
seglen från skepp. Ja, det skulle vara med henne på samma
sätt som med en människa, som uppgifver anden, då hon
dör, ty människoandens lif består i hennes fria vilja i andliga
ting.» (Y. C. R. 482). Frihet finnes hos alla, ty det gudomliga
lifvet flyter in i sin fullhet hos alla, goda som onda. Skillna-
den är att de goda »jämna vägen och öppna dörren», så att det
gudomliga lifvet får intränga i deras lägre själsförmögenhe-
ter, under det att de onda stänga den. Det gudomliga lif-
vet kan därför hos de onda ej nedtränga i mens och vinna
seger öfver de köttsliga begär, som spärra vägen, men det
finnes alltid i anima, och de ha alltså af Gud fått gåfvan att
vilja det goda och förstå det sanna. (V. C. R. 366.) Någon
arfsynd i den lutherskt ortodoxa meningen finnes det ej.
Människan har aldrig gått förlustig sin fria vilja. Men allt-
sedan skapelsen har människosläktet syndat i kraft af den
fria viljan. Därigenom har helvetet skapats, och därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
