Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Feen Viribunda märkte ej Totos
försvinnande. Hon var helt upptagen av kungasonen,
vilken hon var helt stolt och belåten över att ha
räddat. Och vad prinsen beträffar, så
blundade han under hela färden och såg ingenting.
Det var först när de sänkt sig ned vid feens
bostad, som de med häpnad och bedrövelse
märkte sin förlust. Viribunda förstod genast,
att det var jätten Bam-Bam, som visat sig
förrädisk. Det var intet annat att göra än att
genast vända tillbaka.
De kommo i rättan tid. Bam-Bam satt just
och höll mellan sina fingrar den lille Toto för
att klämma ihjäl honom efter att ha lekt med
honom en stund, då Viribunda stod framför
honom.
I detta ögonblick var det, som om Viribunda
vuxit. Hon stod hög och vredgad framför den
falske jätten.
— Nu ser jag, att du är riktigt elak, sade
hon, och nu inser jag, att det var orätt av mig
att nyss lämna dig utan att straffa dig.
Hon svingade sitt spö mot jätten. Och se:
den store förfärlige jätten Bam-Bam blev med
ens alldeles maktlös och förmådde ej röra ett
finger.
Toto slingrade sig nu lös och klättrade
hastigt ned till jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
