Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Carlsson, Skolminnen från Dala-Husby å 1830- och 1850-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I språklära meddelades icke någon undervisning och endast
ett par gånger under min skoltid fingo de mest framskridna
lärjungarna öva ett slags uppsatsskrivning, bestående uti
uppsättande av ett brev, som först avfattades på griffeltavlan och
sedan renskrevs på papper. Denna övning skedde på den till
välskrivning anslagna tiden. En annan gång skrevo vi, vad vi
kände om ett län i Sverige (Skaraborgs), varvid naturligtvis
lärobokens ordalag användes, så vitt de voro inpräglade i minnet.
En av de skrivande begick därvid det felet att förväxla
Lidköping och Linköping.
På den tid, som omedelbart föregick skolarbetets avslutande
för dagen, kunde även någon gång företagas ett slags
katekisation. Läraren begagnade härvid en »frågkatekes», varur han till
oss framställde däruti förekommande frågor, på vilka den som
kunde fick avgiva svar. Då sådant uteblev, upplästes det för oss
ur boken. Dagsarbetet avslöts omkring kl. 4 eftermiddagen
med bön.
På sådant sätt fortsattes skolarbetet dag efter dag och år
efter år under hela den tid, jag besökte skolan, tills jag vid ej
fyllda 13 år (hösten 1862) överflyttade till högre allmänt
läroverk. Vanligen gingo barnen uti skolan till den ålder, då de
började nattvardsläsningen. Framstegen för de flesta voro ändock
ej synnerligen lysande. En och annan kunde visserligen inhämta
ganska mycket, om begåvning och flit råkade sammanträffa;
men deras antal var lätt räknat. Huru mycket man i varje ämne
i allmänhet inlärde, synes av det föregående; blott här tillägges,
att man i räkning lärde hela tal, reduktioner och sorträkning
utan bråk efter Junkers tabeller.
Beträffande upprätthållandet av ordningen inom skolan kunde
ej annat än stora svårigheter möta. Det var nästan aldrig tyst
under lektionerna, vilket ej heller fordrades från lärarens sida,
lika litet som det var möjligt att åstadkomma. Omedelbart före
uppläsningen av de gemensamma läxorna tillätos vi överläsa
dem en eller annan gång, varvid vi fingo läsa högt, då surrandet
tilltog allt mer och mer, emedan den ene sökte överrösta den
andre. När oväsendet blev alltför högljutt, nedtystades det väl
av läraren; men tilltog genast ånyo och övergick till ytterlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
