Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Den gyllne freden, länge väntad, stiger
Från ljusa rymder öfver landet ner;
Hvar klagan tystnar, sjelfva sorgen tiger.
En hvar en molnfri framtid tör sis; ser.
Af rika skördar jorden åter sväller,
Snart blomstra lugnets yrken upp på nytt,
Och mången flykting glädjens tårar fäller,
Då han till välkändt hem sin vandring ställer.
Der ban sin ärfda teg till småskog ser lörbytt.
Den lärdom, som i krigets eld förbrunnit,
En nyfödd Fenix ur sin aska går,
Snart har den späda nya krafter vunnit,
Och rotad, fast som klippan bland oss står.
Dess framsteg inga nya fjettrar hindra;
Väl hotar kriget tvenne gånger oss,
På nytt dess lågor öfver Norden glindra,
Men vetenskapens ljus bland dem ses tindra,
Som månen skiner klar bland röda faekelbloss.
Der satt på Sveas thron ett kungligt snille,
För allt det sköna klappade lians bröst;
En väg för odlingen ban bryta ville,
Och månget motstånd vek för herrskarns röst.
Det goda, som ban verkat, man förringar,
lians minne kränks af fienders förtal,
Dock har han folkets bildning gifvit vingar;
Hans tid i ljuset ädla själar bringar,
Dem Finland räknar stolt bland sina söners tal.
Två sköna bilder dessa dagar pryda:
Den Finska häfdens vördnadsvärde far
Sin hembygds bleka minnen höres tyda
Med själ så vann, med blick så ljus och klar. •)
*) Jemf. Helsningen vid promotionen 1857, p. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
