Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
efter vetande och visshet ; medeltidens vetenskap
förmådde det endast ofullständigt. Under denna tid var tanken
slaf — icke under kristendomen, då hade han fritt fått
blicka kring verlden och forska efter sanningen, ty
kristendomen är den sanna frihetens religion — han var
slaf under den katholska kyrkan och denna kyrka har
aldrig älskat tankens fria forskning. Medeltidens kyrka
var sjuk, också hennas bästa institutioner voro
gengångare af denna dualistiska verlds&skådning, som höll
materien för syndens rot och ringaktade all andens
verksamhet, då den ej gick ut på det öfver sinneverlden
stående. Det hjelpte ej ntt Benediktinerna och efter dem
de flesta af medeltidens munkordnar hade uppställt
vetenskapen och litteraturen som ett af de mål dit de
borde sträfva; den vetenskapliga litteraturen förblef i sin
linda. Den litteratur äter, som omedelbart afsåg
religionen odi del öfversinliga, den asketiska litteraturen
uppuådde under ifrågavarande tidskifte en slor
fulländning både till form och innehåll.
Också de fromma fäderna i Nfidendal egde en
sådan litteratir af jemförelsevis ganska stort omfång. De
förmådde \al ej på egen bond slunga ut sina tankar i
verlden, de-till var deras andliga utveckling för
osjelf-ständig, mei de tillegnade sig åtminstone något af det
bästa, som medeltidens andliga lif åt detta håll
frambragt, de klèdde detta i svensk språkdrägt och gaf det
genom bearbening en egendomlig prägel. Af de
skrifter, som här möta oss, tillhör» de fleste den s. k.
le-gend-litteratura.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
