Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hovre
Havre
H. på Öland och Gotland (6 % resp. 3 % av
åkerarealen). Då den har något längre växttid än kornet,
går den ej fullt så långt mot norr som detta annat
än som grönfoder.
Varieteter och sorter. Efter vippans form har man
urskilt två varieteter, risphavre (var. patala
Kör-nicke) och plymhavre (var. orientalis Schreb.); dessa
typer kunna emellertid ytterligare uppdelas. Vidare kan
man efter kärnans färg indela H. i vithavre och
svarthavre: även andra nyanser finnas: gulhavre,som
räknas till den vita gruppen, och brun H., som räknas
till den svarta; därjämte förekommer även grå H.
Färgens intensitet sammanhänger med jordarten. På
kalkrika och leriga jordar bli färgerna alltid
kraftigare. De svarta sorterna kvarstå i regel längre på
tuv-stadiet än de vita och lämpa sig därför bättre i torra
trakter än dessa. Till följd härav är
svarthavreod-lingen i huvudsak begränsad till östra Sverige.
Efter vippans byggnad kan man uppställa följande
system: 1. Plymvippehavre: Vippa ensidig. 2.
Styv-vippehavre: Vippa ganska kort och vid, ensidigt
pyramidlik, något överhängande med snett uppstigande
kraftiga huvudgrenar; kärnor i allmänhet stora,
fylliga, ovala. Hit höra bl. a. de båda typerna Probstei
och Ligowo, som för svenskt jordbruk spelat en mycket
stor roll. 3. Yvvippehavre: Yvig, allsidig, pyramidlik
vippa; huvudgrenar långa, spensliga, svaga, utstående
eller hängande; kärnor rel. långa och smala
(spet-havre). 4. Spärrvippehavre: Lik föregående men med
mera upprät vippa med bågformigt uppstående eller
utspärrade vippgrenar; kärnor korta och tjocka
(kubbhavre). 5. Stakvippehavre: Liknar
styvvippe-havren men har korta, vågräta eller hängande svaga
huvudgrenar; kärnor små, korta och fylliga. Inom
var och en av dessa grupper kan man urskilja två
undergrupper efter kärnfärgen: a) vit och gul samt
b) grå, brun eller svart H.
Sorter. I vårt land odlades tidigare ett flertal
lant-sorter, tillhörande olika typer, mest dock
slakvippe-typ. På sina håll finns en del av dessa ännu kvar,
t. ex. östsvensk svarthavre, nordsvensk vithavre och
grå spethavre. Mot slutet av 1800-talet började man
införa utländska sorter, t. ex. från Tyskland,
Holland, Storbritannien och Kanada. Bland dessa fingo
särskilt den tyska Probstei och den ursprungligen
ryska, av Vilmorin renodlade Ligowo en stor
spridning. Då sedermera den inhemska havreförädlingen
började, kommo framför allt dessa båda sorter att
ligga till grund för arbetet, och de återfinnas också i
antavlorna till de flesta av de inhemska sorterna,
vilka nu helt behärska odlingen. Genom urval ur
Probstei erhölls bl. a. Seger och Guldregn, vilka
erhållit en mycket stor spridning även utanför vårt
eget land. Genom korsning mellan olika linjer ur
Probstei ha andra värdefulla sorter erhållits, t. ex.
Stjärnhavre och Guldregn II. På senare år ha goda
resultat erhållits genom korsningar mellan
Probsteisor-ter och helt andra typer, däribland även svarthavre-
Vita sorter. Segerhavre, uppdragen vid Svalöv ur
Miltonhavre (Probstei), ger hög avkastning av
ypperlig kvalitet. Kärnan är fyllig, hektolitervikten hög.
Strå medelhögt och ganska styvt. Ehuru på senare
år flera sorter med högre avkastningsförmåga
uppdra-gits, åtnjuter Segerhavren alltjämt stor popularitet
på grund av ypperlig kvalitet. Den passar goda
havre-jordar upp till norra Svealand. Guldregnshavre II
(Svalöv). Kärnan har ungefär samma form som hos Seger,
men dess färg är klart gul. Strået är jämförelsevis kort
och styvt. Den är något tidigare än Seger och kan odlas
något längre mot norr än denna. Genom sitt styva
strå lämpar den sig också för mull- och torvjordar.
Stjärnhavre (Svalöv) påminner mycket om Seger men
kärnan har något lägre hektolitervikt, och strået är
något kortare och styvare. Örnhavre (Svalöv), ur
Seger x von Lochows gulhavre, är något senare men
mera givande än Seger. Kärnan ganska liten, vit och
fyllig; hektolitervikt hög; styvstråig. Södra Sverige.
Odlas i mycket stor utsträckning i Danmark. Solhavre
(Svalöv), ur Seger x Örn, ger i det allra närmaste
lika hög skörd som Örn, samtidigt som kärnkvaliten
ligger mycket nära Segers. Södra Sveriges
kustområden på jordar i hög kultur. Vit Odalhavre (Svalöv),
ur Guldregn x förädlad Dalahavre. Kärnan vit, vacker,
hektolitervikten hög. Mognar något tidigare än
Guldregn II. Primus (Svalöv) ur Seger x Gopher (en
amerikansk, ovanligt tidig, vit sort med ganska spetig
kärna, hos oss odlad under namnet Favorit). Tidigare
och mera givande än Vit Odal; kärna vit, stor och
fyllig. Strået mycket styvt. Mull- och torvjordar i
södra och mellersta Sverige. Ligowohavre III (Svalöv),
ur Ligowo II x (Seger x Gul Naesgård). Kärna stor
och fyllig, svagt gul; hektolitervikt hög. Ungefär
liktidig med Guldregn II. Diamanthavre
(Weibulls-holm) ur Abundance X Seger. Kärna stor och fyllig;
hektolitervikt hög. Ungefär liktidig med Guldregn II.
Ariahavre (Weibullsholm) ur Gul Leutewitz x
Guldregn. Något tidigare än Guldregn II men något mindre
givande. Bambuhavre (Weibullsholm) ur (Abundance x
Seger) x vitkärnig linje ur Stormogul X Seger. Kort
och mycket styvt strå, hög avkastning och vit och
vacker kärna med god kvalitet. Tidighet som hos
Vit Odal. Lämpar sig för mull- och torvjordar i södra
och mellersta Sverige och södra Norrland. Wasahavre II
(Algotsholm) ur Banner (en kanadensisk H.). Långt,
men mycket styvt strå, utmärkt kärnkvalitet,
avkastning hög. Något tidigare än Seger.
Svarta sorter. Klockhavre II (Svalöv) sannolikt ur
en spontan korsning Klock x Guldregn. Numera lik-
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
