Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muskler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Muskler
Musseron
hänga med att förbrukade ämnen anhopas i M. under
arbetet. När dessa ämnen vid vila hunnit bortföras,
försvinner trötthetskänslan.
Antalet skelettmuskler uppgivas hos hästen uppgå
till omkring 460 och hos idisslarna till 420. De viktigaste
ytliga M. hos häst framgå av vidst. bild med text.
I. J-n.
Muskovit, se Glimmer.
Musseron (Tricholoma) är ett släkte bland
skivsvam-parna, utmärkta av köttig fot, som är fast förenad med
den till en början kupiga, senare ofta något intryckta
eller oregelbundna hatten. Sporerna äro merendels
vita. Särskilt två arter äro förträffliga matsvampar,
nämligen vårmusseron eller hovsvamp (T.
gam-bosam) och blåmusseron eller violett
höstmus-seron (T. personatum). Den förra är vit eller i ungt
tillstånd med någon dragning åt blekrött, har mycket
tjock fot och länge inviken hattkant. Den luktar
ny-malet mjöl. Yårmusseronen uppträder i utpräglade
»älvdanser» och fruktkropparna stå ofta så tätt samman, att
de bli sammanvuxna och oregelbundna. Den är ganska
spridd på gräsbevuxen mark, där den mest uppträder
omkring början av juni, och den är utan tvekan att
räkna bland våra bästa matsvampar. Blåmusseronen
är en höstsvamp, vars fruktkroppar kunna framkomma
ännu sedan frosten börjat. Den är till en början rent
Muskler. Hästens ytliga muskler.
Bogbladets triangulära M. (M. trapezius), c) bogens framåtförande M. (M. brachiocephalicus), d) huvudets bröstmuskel
(M. stemomandibularis), f) armbågsledens stora sträckmuskel (M. triceps brachii), g) ytliga bröstmuskeln (M. pector alis
superficialis), h och h’) djupa bröstmuskeln (M. pectoralis profundus), i och i’ stora tandade M. (M. serratus venlralis), k) breda
ryggmuskeln (M. latissimus dorsi), 1) yttre sneda bukmuskeln (M. obliguus abdomimis externus), m) ryggländfascian (F.
lumbudorsalis), o) lår-fasc.ians spännare (M. tensor fasciae latae), n) främre skenbensmuskeln (M. tibialis anterior), p)
korsmusklerna och deras fascia (M. glutaeus), q, q’ och q") knäledens yttre böjare (M. biceps femoris), r) knäledens inre böjare
(M. semitendinosus), 1) framknäets inresträckare (M. ej-.tensor carpi radialis), 2) framknäets yttre sträckare (M. extensor carpi
ulnaris), 3) framknäets böjare (M. flexor carpi radialis ef ulnaris), 5) fotens gemensamma sträckare (M. extensor digitalis
communis), 7) fotens djupa och ytliga böjare (M. flexor digitalis profundus et sublimis), 12) tvillingmuskeln och aehillessenan
(M. gastrocnemius), 13) bakfotens yttre sträckare (M. extensor digitalis lateralis), 14) bakfotens yttre (och inre) böjare (11.
flexor haltucis longus).
673
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
