Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rankspenat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rankspenat
Rapsbagge
och är utmärkt, om stora ytor snabbt skola täckas.
Har flerårig rotstock. Bladen äro mörkgröna,
hjärt-formade, blommorna gröngula, obetydliga. Växten
har någon betydelse i det bladen kunna användas
som ersättning för spenat. Förökas genom delning
eller frösådd. Frön äro dock ofta svåra att anskaffa.
Plantan är mycket härdig och går bra långt upp i
Norrland. S. G-n.
Ranunculus, se Smörblomma och Solöga.
Raphanus, se R ättika.
Itapp, se Färg (och teckning).
Rappning, puts, ce Murverk.
Raps (Brassica Napus oleifera) tillhör familjen
Cruci-ferac, korsblomstriga, och kan närmast betecknas som
en ettårig oljerik varietet av kålroten. Vanligen odlas
höstformen, vars vegetationsperiod sträcker sig från
mitten av augusti ena året till slutet av juli
påföljande år. Även en vårform finnes emellertid, vilken
sås i april—-maj och ger skörd i början av september
samma år. Närbesläktad och av liknande användning
är r y b s e n (Brassica Rapa oleifera), vilken kan
betecknas som oljerova. Även av denna finnes höst- och
vårform. Botaniskt sett liknar R. kålroten och har
alltså blågröna blad samt 0,5—1,5 m hög
blomställning med citrongula blommor. Roten är däremot
träig samt relativt tunn. De 5—10 cm långa skidorna
innehålla vardera 20—40 vid mognaden svartbruna
frön med en tusenkornvikt av 4—6 g samt en
oljehalt av 35—45 %. Rybsen har liksom rovan
sträv-håriga, rent gröna blad. Fröna av rybs ha en
tusenkornvikt av 3—4 g; oljehalten är 30—40%.
Odling av vinterraps förekom i vårt land tidigare
i ganska stor omfattning, så att t. ex. år 1865
skörden av rapsfrö uppskattades till c:a 28 000 tunnor
eller c:a 3 000 ton. Sedan emellertid rapsoljan som
belysnings- och smörjmedel hell undanträngts av
mineraloljorna samt vidare de tropiska oljeväxterna
visat sig ge billigare råmaterial för fettindustrien,
gick rapsodlingen snabbt tillbaka. Under åren 1917—18
förekom en tillfällig uppblomstring. I samband med
det nu pågående kriget har R. åter blivit aktuell;
år 1941 skördades sålunda c:a 1 000 hektar R.,
huvudsakligen i Skåne.
R. kräver bördig jord och går på grund av risken
för utvinlring bäst i Skåne samt på Gotland.
Knappast något växtslag torde så väl betala höga
gödselmängder, särskilt kväve, som vinterrapsen. Av sorter
må nämnas Svalöfs Senraps och Lembkes
vinterraps. Sådden bör ske i början av augusti i väl
beredd jord. Utsädesmängden bör vara omkr. 8 kg pr ha,
radavståndet 40—50 cm och såningsdjupet 2—3 cm.
Bland faktorer som kunna äventyra skörden må
nämnas utvintring samt angrepp av rapsbagge och
rapsvivel; bästa bekämpningsmedlet är riklig närings-
50-905197
tillförsel. Skörden infaller i slutet av juli och
företages bäst med självavläggare. För undvikande av
spill vid skörden bör rätta mognadsstadiet noggrant
passas. Alltför tidig skörd medför hög vattenhalt
med åtföljande risk för lagringsskador. Efter
tröskningen, som bör ske så snart som möjligt, bör fröet
omedelbart artificiellt nedtorkas. En normal
rapsskörd kan uppskattas till 1 500—2 000 kg pr hektar.
Vinterrybs kan sås ett par veckor senare än
vinterraps. Den har bättre vinterhärdighet och tidigare
mognad men lägre avkastning och lägre oljehalt.
Någon större användning torde den knappast kunna
få i vårt land.
Vårraps har vanligen något lägre oljehalt än
vinterraps samt även lägre avkastning. Erfarenheterna från
1941 års försöksodlingar av vårraps i Skåne och på
Gotland ha emellertid varit mycket gynnsamma.
Vårrybsen synes däremot ge alltför låg avkastning
för att ifrågakomma till svensk odling. G-l.
Rapsbagge (Meligethes aeneus FBB.) kallas en ytterst
vanlig, blott 2 mm lång, oval skalbagge av svartblå
färg. Den anträffas på våren i stor mängd i blommor
på fruktträd eller örter, gärna korgblomstriga, såsom
t. ex. maskrosor, men kanske allra helst på
korsblomstriga växter, ty endast på dessa fortplantar den
% e
a
c
d
m ø
Rapsbagge.
a fullbildad rapsbagge, b larv, c huvud av larven, d puppor,
e rapsblommor med skalbaggar.
sig. På fröodlingar av sådana växter gör den därför
mycken skada. Särskilt har den varit svår på raps
och på sina håll nästan omöjliggjort odling av denna
781
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
