Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannmålsvivlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spann måls vivlar
Spenat
exkrementer. I angripna förråd uppstår lätt överskott
på fuktighet och hög temperatur, varigenom
utveckling av mögel och bakterier befordras. S. äro svåra att
utrota, särskilt i magasin, som erbjuda djuren talrika
gömställen och dolda möjligheter att livnära sig. I
sådana lokaler nödgas man ofta vidtaga renhållnings-,
resp. desinfektionsåtgärder, varvid man kan betjäna
sig av sådana enkla medel som t. ex. medelst såpa
beredd fotogenemulsion, lysol- eller formalinlösningar.
I handeln saluföras även för detta ändamål beredda
preparat. Särskilt viktigt är, att säden ofta omskyfflas
och luftas, ty ju torrare den är, desto mindre passar
den dessa insekter. Sistnämnda åtgärder äro även
behövliga i lokaler med cementgolv och putsade väggar.
I sådana förvaringsrum kan man ofta även betjäna sig
av gasbildande ämnen, t. ex. kolsvavla, en eldfarlig,
tung vätska, vilken är ytterst flyktig. Denna metod
kan dock endast användas i liten skala och förutsätter,
att spannmålen kan behandlas i smärre, slutna kärl.
Till 1 hektoliter spannmål beräknas c:a 50 cc kolsvavla.
Desinfektion med cyan har icke visat sig medföra
tillfredsställande effekt. Angripen spannmål, som skall
upplagras i vivelfri lokal, bör om möjligt
dessförinnan desinficeras. Härvid kan man med fördel begagna
sig av torkapparater, i vilka temperaturen kan stegras
till c:a 50° C. Vacuumtorkar ha givit särskilt goda
resultat. A. T.
Spanskflugsalva, se Hudretande medel.
Spansk jungfru, se Nigella.
Spansk körvel, se Körvel.
Sparassis, se Blomkålssvamp.
Sparbank, se Bankräkning.
Sparkassa, se Bankräkning.
Sparre, se Virke.
Sparris (Asparagus officinalis X..) är en köksväxt, som
odlats sedan länge tillbaka. Det är de blekta stjälkarna,
som äro mycket begärliga, och skördade i rätt tid
och på rätt sätt mycket delikata. S. är en strandväxt
och bör därför odlas i lätt, mycket sandhaltig jord.
Att därför tro, att S. ej skulle ha några fordringar på
näring, är fullständigt fel. Tvärtom är den
synnerligen tacksam för alla tillskott i form av såväl naturlig
som konstgödsel.
Jorden, där S. skall odlas, bör emellertid vara lätt
och fullständigt stenfri, för att skotten skola ha lätt
för att tränga fram och ej bli deformerade. Kulturen
är lång och besvärlig; det dröjer flera år, innan man kan
börja skörda, men sedan kan från samma sparrissäng
skördas fin produkt under 15—20 år.
Från en plantskola köpas ettåriga plantor, som
planteras tidigt om våren i därför utgrävda c:a 25 cm djupa
rännor. Avståndet mellan plantorna bör vara 1 m och
mellan raderna 2 m. Rötterna bredas ut väl och litet
jord fylles på, dock ej mera än att plantorna fortfarande
stå i en ränna. Under eftersommaren kan lämpligen
ett lager gödsel eller, om så finnes, tång tillföras och
nästa vår gives en övergödsling av såväl kväve, fosfor
som kali. Ytterligare två år skola plantorna stå här utan
att skördas, men gödsling bör alltfort företagas. Fjärde
året kan tagas en mindre skörd. Då skola de s. k.
sparrislisterna läggas upp. Över varje rad kastas då upp en
jordvall, varvid jorden mellan raderna användes. Denna
vall blir c:a 50 cm hög. Den krattas jämn och så att
den i toppen är svagt kupig ej spetsig. Efter någon tid
börja de första skotten skjuta upp i jordytan, och
skörden kan börja. Med vanlig kniv eller s. k. sparriskniv
skäras skotten av så långt ned som möjligt utan att
skada planta eller yngre skott. En del jord måste tagas
bort men fylles åter i, när skotten äro bortskurna. Så
fort varmare väderlek inträder, måste skörden ske
två gånger pr dag. Skotten skola nämligen tagas,
innan de äro uppe ur jorden. Efter någon övning ser man
strax, var jorden skjutes upp av skotten. Första
skördeåret bör skörden avslutas omkring den 1 juni, för att
plantorna ej skola försvagas för mycket, sedan skäres
till midsommar men ej längre. Omedelbart efter att
skörden är avslutad, gödslas med naturlig gödsel, och
listerna läggas försiktigt ned så att landet återigen är
plant. Nästa år upprepas samma procedur. Numera
ätes S. ofta grön, d. v. s. utan blekning, den blir då
starkare i smaken och enligt mångas mening bättre,
Bästa sorter äro Mary Washington, Snöhuvud och
Braunschweiger. S. G-n.
Sparrisärt, (Lotus tetragonolobus L., fam. Papilionaceae),
är en ettårig köksväxt, härstammande från Sicilien.
De späda, fyrkantiga baljorna kunna användas som
ersättning för sparris och bönor. S. har ej större
betydelse, men som den har ett trevligt växtsätt och vackra
mörkröda blommor, kan den finna användning som
kantväxt i köksträdgården. S. G-n.
Spätt, se Exteriörbedömning och Hälta.
Spattkors, se Exleriörbedömning.
Spattprov, se Hälta.
Specialkursen för lantbruks-, mejeri- och
skogsstu-dcrande vid Vilan, Akarp, har till uppgift att
meddela kunskaper för inträde vid lantbrukshögskolan,
vid den högre mejeiikursen vid Alnarp och vid
skogshögskolan. Vitsord i avgångsbetyg från kursen
är likvärdigt med motsvarande vitsord i
studentexamen å reallinjen i vad gäller kompetens för
inträde till ovannämnda institutionei. G. Dbg.
Specifik vikt, 1. se Statik. 2. jords, se Jordanalys.
Speltoid, en i vanligt vete stundom uppträdande form
med kärnorna omslutna av inneragnarna och
därigenom erinrande om speltvete (Triticum spelta). H. O-d.
Speltvcte, se Vete.
Spenat (Spinacia oleracea L., fam. Chenopodiaceae) är
en ettårig köksväxt, troligen från Västasien. S. inne-
872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
