Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husdjurs och odlade växters härkomst - De viktigaste odlade växternas härstamning och tidigare odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GURKVÄXTER. Såväl den i tropiska Afrika inhemska vattenmelonen,
Citrullus vulgaris, som flaskkurbits, Cucurbita lagenaria, och
melon, Cucumis melo, vilka båda anses härstamma från Indien, odlades
i det gamla Egypten och antagligen, liksom den ävenledes från Ostindien
stammande gurkan, Cucumis sativus, även i övriga Medelhavsländer sedan
förhistorisk tid, ehuru de olika gamla namnens motsvarighet mot de
särskilda arterna är osäker.
KRONÄRTSKOCKOR, Cynara Scolymus, och kardoner, C. cardunculus,
antagas härstamma från samma, i Medelhavsländerna ursprungligt
vilda art. Om de gamla författarnas scolymus (Dioskorides), ascalia
(Theofrastos) och spondylium (Galenus) var den ena eller den
andra av de båda varieteterna, är ovisst.
SPENAT, Spinacia oleracca, anses härstamma från Orienten och hava
införts till Europa av araberna.
En stor mängd av de vanliga kryddväxterna såsom persilja, dill, selleri,
kummin, spiskummin, koriander, anis och fänkol omtalas hos gamla tidens
författare och användes av de gamla kulturfolken i Medelhavstrakterna,
om odlade eller endast vildväxande, är i de flesta fall ovisst.
TOBAK odlades allmänt i Amerika vid européernas ankomst, den vanliga
tobaken, Nicotiana Tabacum, i de östra delarna, bondtobak, N. rustica,
i Mexico. Den infördes 1560 till Portugal, varifrån det franska sändebudet
Nicot, efter vilken växten fick sitt latinska namn, sände den till
Frankrike. Sedan spreds växten såsom snus och rökverk liksom dess odling
hastigt över Europa, till en början trots kraftigt motstånd från myndigheternas
sida, men småningom blev den välkommen som ett viktigt
skatteobjekt.
HUMLE, Humulus lupulus, förekommer vild i hela Europa och Asien
utom Indien och Kina. Den nämnes ej av de gamla grekiska författarna.
Plinius omtalar Lupus salictarius som en grönsak, — vilket givit
anledning till en förmodan, att romarne åto humleskott likasom sparris. Som
odlad omtalas humle första gången i ett donationsbrev av Pipin år 768.
I Tyskland synes humle ha kommit i allmän odling i 14:e, i England först
i 16:e århundradet.
LUCERN, Medicago sativa, växer ursprungligt vild i alla delar av västra
Asien, och uppgives hava införts till Grekland under perserkriget (år 470 f.
Kr.). Härpå tyder dess namn herba medica. I Grekland blev den en viktig
odlad foderväxt, vars odling därifrån spreds till Rom och vidare inom det
romerska riket, bl. a. till Spanien, där den senare blivit känd under det
arabiska namnet alfalfa.
KLÖVER, Trifolium. De vilda arterna av detta släkte ha säkerligen
tidigt beaktats som goda foderväxter. De gamla grekernas lotos torde ha
betecknat ej blott alla i deras land växande klöverarter utan även andra
klöverliknande växter. Till odling anses rödklöver och vitklöver först ha
upptagits under medeltiden i norra Italien och i Spanien, varifrån deras
odling sedan, spreds i övriga delar av Europa, men möjligen kan odlingen ha
börjat självständigt även i andra länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
