Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - II. Medeltiden - Britannien - Östeuropeiska folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjäderfä uppföddes i stort antal vid herrgårdarna men höllos även
överallt hos bönderna, i vars avgifter slaktat fjäderfä och ägg ingingo. Av höns
räknades väl 100 ägg som medelgod avkastning. Stridstuppar uppföddes för
tuppfäktningar, vilka trots däremot utfärdat förbud (år 1366) fortforo att
vara ett omtyckt folknöje. Aven gäss höllos allmänt, ankor däremot mindre.
Av en gås beräknades 5 gässlingar på året. Duvor höllos på herrgårdarna
»till lika säker inkomst för godsägaren som förlust för bonden», vars åkrar
de plundrade.
Honung var en stor ränteartikel, varav synes, att biskötsel idkades i stor
omfattning.
TRÄDGÅRDSSKÖTSELN hade här som i allmänhet i Europas nordligare
länder främjats av klosterfolket och främst bland dem cistercienserna.
Klostren voro därför härdar, varifrån trädgårdsväxter och deras odling spred
sig. Vid varje huvudgård fanns i regel en trädgård, vari odlades vit- och
rödlök, senap, rovor, ärter och kål samt äpplen (bl. a. pearmains), päron
(flera franska sorter) och körsbär, och ofta även plommon (vanliga och
damsons = krikon), smultron, persikor, kvitten och mullbär samt vin.
Däremot omtalas ingen trädgårdsodling hos bönderna.
Edward I berömmes som en nitisk främjare av trädgårdsskötseln.
Han införskaffade från utlandet fruktträd, buskar och blomväxter och
omtalas som den förste humleodlaren i England. Humle anses dock hava varit
inhemsk i England och omtalas som ett ogräs, vars utrotande påyrkades i
en petition till parlamentet år 1428.[1]
SKOGEN inskränktes alltjämt genom nyodling men lämnade ännu vid
medeltidens slut godsherrarna en avsevärd inkomst genom försäljning av
virke samt avgift för svinbete.
| Litteratur. |
| Kún, Emil. Socialhistorische Beiträge zur Landarbeiterfrage in Ungarn.
Jena 1903. |
| Meitzen, Aug. Siedelung und Agrarwesen der Westgermanen und
Ostgermanen, der Kelter, Römer, Finnen und Slaven. Berlin 1895. |
| Rambaud, Alfr. Rysslands historia från äldsta tider till år 1877. Övers.
Stockholm 1880. |
| Turcinovic, O. Istoria Choz jaistva Rossii. (Rysslands lantbrukshistoria
från den historiska tiden till år 1850.) Petersburg 1854. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
