Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - II. Medeltiden - De skandinaviska länderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(eller lika med avgälden), så att ett örtugland var en egendom, som skattade
1 örtug och var värd 1 mark. Då myntet försämrades, jämkades skatten
därefter, så att så många örtugar betalades i skatt för 1 örtugland, som detta
var värt mark penningar.
Det synes dock antagligt, att de nämnda måtten även betecknat bestämda
ytmått, så mycket mer som det talas om bättre och sämre öresland. Efter
skattläggning år 1282 skulle tunnlandet mäta 13,122 kv.-alnar. I vissa
landsdelar användes andra mått för ägostorlek och skattetal, såsom de direkta
ytmåtten stångetal och alnetal, det i Ångermanland och Jämtland brukade
sættungland (sædeland, seland), motsvarande 38,416 kv.-alnar[1] samt i
Finland krok (motsvarande ett dagsverke med krokårder) och rök, den
jordvidd som beräknades för 1 härd, d. v. s. för en besutten bonde.
I Norge beräknades jordetalet och avgälden på slättlandet i penningevärde
men, där kreatursskötseln var huvudsaken, i förhållande till dennas
behov eller avkastning, således på Östlandets slättland vanligen i mark
och öresbol, vilket senare motsvarade 104/5 laup (å omkr. 15 kg.) smör
men även i laupbol, i fjällbygderna i kovärden (kyrlag), i Östlandets
uppland i hæfsælder (= 1/2 såld = 144—180 skålp.) smör, på Sör- och Vestlandet
i månadsmat, vanligen motsvarande 1 laup smör eller 1/3 skeppund mjöl,
o. s. v.[2]
Ett hemman av vanlig storlek, motsvarande en besuttenhet eller ett
hushålls behov och den jordvidd, som kunde skötas med en plog kallades i
Danmark, södra Sverige och egentliga Finland bol eller i Blekinge, Värend
och västra Västergötland gård och motsvarade 1 markland, varav kommer
uttrycket markabol. I Jylland, där ängar och skogar voro stora i förhållande
till åkern uppskattades egendomsvärdet i summan av åkerns, ängens och
skogens värde. Bolets värde blev därför här större, växlande i olika trakter
mellan 8 och 40 mark guld[3] och en åker motsvarande 1 örtugsland på
öarna blev här i medeltal 1 mark silver.[4]
Löpabol (av löp, det norska laup) användes som jordvärdeenhet i
Bohuslän, Västergötland, Dal och Värmland, där skatten utgick i smör.[5]
Helgård är ett stundom förekommande uttryck, som närmast motsvarade
ett bol eller besuttenhet, och då därtill ansågs fordras 6—8 tunnors utsäde,
var detta där treskifte brukades 9—12, men vid tvåskifte 12—16 tunnl. åker.
Jämte markland och delar därav samt bol, var attung i Götaland samt i
äldre tid även i Uppland och Närke enhet för egendomsuppskattning.
Attung (= 1/8) torde ursprungligen hava betecknat 1/8) av by, vilken enligt
Västgötalagen (I J. § 8 och II § 19 och 33) skulle byggas i attungar, och vara
grunden för byamäns rättigheter och skyldigheter. För intagande av jord å
allmänning fordrades tillstånd av alla ägare av 1/8 attung, skyldigheten att
bygga vägar och hägnad delades efter attung, och ägandet av 1/8 (1/6 enligt
Östgötalagen B 1) attung i led, broar, hägnad och byns övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
