Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Frankrike - Tyskland. Österrike-Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
döda de vilda djuren för att skydda sina grödor utan även att inhägna sina
fält, ja i vissa trakter t. o. m. att skörda eller ens beträda sina fält under
åkerhönsens ruvningstid. Ännu så sent som genom en förordning år 1785
förbehölls jakten å storvilt (hjortdjur, vildsvin, varg, räv) överhovjägmästaren
(grand louvetier) och hans underlydande, vilka dock skulle anordna
jakt, när ortsmyndigheterna fordrade det.
Upphävandet av jaktprivilegierna och medgivandet åt varje jordägare av
fri jakträtt på sina ägor, samtidigt med den omfattande styckningen och
försäljningen av domäner, medförde en ohejdad jakt och djurfångst, som starkt
minskade tillgången på jaktbart vilt, med undantag av varg, vildsvin och räv,
vilkas antal däremot ökades, sedan klappjakterna upphört. Genom förordningar
1810 och 1812 infördes strängare ordning beträffande jakten bl. a. genom
införandet av jaktkort som villkor för rätt att jaga.
FISKODLING i dammar omtalas redan av De Serres som en givande
inkomstkälla, vilken borde finnas vid varje egendom. Den förekom allmännare
blott i vissa trakter, såsom i slättlandet kring Loire samt i vinkeln
mellan Rhöne och Saone. Det förekom även att tidvis torrlägga dammarna och
använda dem för sädesodling. Dammarna besattes dels med ungfisk, fångad
i floder och sjöar, dels genom lekfisks yngling. Dammarna utfiskades
vanligen i mån av behov, men även förekom att urtappa dammar och överföra
den icke ännu matnyttiga fisken till tillväxtdammar. I klart vatten odlades
mest forell, sarv, barbfisk och grönling (loche), i grumligt ål och barbfisk.
Till fiskföda gavs köksavfall, småfisk ur yngeldammar m. m.
| Litteratur. |
| Balcke, Th. Bilder aus der Geschichte der deutschen Landwirthschaft. Berlin 1876. |
| v. d. Goltz, Th. Geschichte der deutschen Landwirtschaft. Stuttgart und Berlin 1902. |
| Grünberg, K. Studien zur oesterreichischen Agrargeschichte. Leipzig 1901. |
| Kún, Emil. Sozialhistorische Beiträge zur Landarbeiterfrage in Ungarn. Jena 1903. |
| Langethal, Edw. Geschichte der teutschen Landwirthschaft. Jena 1847—1856. |
| Schwappach, Adam. Handbuch der Först- und Jagdgeschichte Deutschlands. Berlin 1886. |
| Tcherkinsky, M. Les Landschaften et leurs operations de crédit hypothécaire en Allemagne (1770—1920). Rome 1922. Institut intern. d’agriculture. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
