Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Storbritannien och Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid den nyare tidens början framträdde författare, som lämnade
sammanställningar av den tidens vetande och uppfattningar rörande lantbruket.
Främst bland dessa märkes Anthony Fitz-Herbert, vars arbete
Boke of husbandrye (1534), en på praktisk erfarenhet grundad, detaljerad
framställning av hela lantbruket och godsförvaltningen, för lång tid framåt
blev de bildade jordbrukarnas främste auktoritet och förskaffade sin
författare hedersnamnet »den engelska lantbrukslitteraturens fader». Han
(eller hans broder John) författade även Boke of surveyinge and
improvements (1539), som avhandlade godsförvaltningen. Ett annat ofta citerat
arbete var Thomas Tusser’s Five hundred points of husbandrie
(1562), bestående av rimmade regler rörande jordbruket. Han författade
även Arte of gardening. Barnarby Goge gav i Foure bookes of
husbandry 1570) en bearbetning av Heresbachs berömda Res rustica.
Hugh Plat, vilken omtalats som Englands förste övervägande teoretiske
jordbruksförfattare, var en av de första som uppfattade salter som
växternas näring (sid. 222) och därför i Jewell house of art and nature (1594)
manade till att genom en god vård av gödseln bevara dessa och till att
använda hjälpgödselmedel. I Arte of setting of corne (1600) förordade han
utsättning av enskilda korn (dibbling) och beskriver en enkel maskin genom
vilken kornen sattes genom hål på en bräda. Gervase Markham, sin
tids flitigaste lantbruksförfattare utgav The whole art of english husbandry
(1608, i ny upplaga med något ändrad titel 1614), Farming Calendar (första
uppl. 1606), The english husbandman (1635), Discourse on horsemanship
(1593) m. fl. John Norden beskrev i Speculum Britanniæ jordbruket
i olika delar av riket. Som den förste mer bemärkte ivraren för att taga det
nederländska jordbruket till föredöme och därigenom »en större välgörare
för sitt land än Newton» omtalar Arthur Young sir Richard
Weston, vilken efter 30 års framgångsrik verksamhet som jordbrukare
i Surrey måst som rojalist och katolik fly till Flandern, vars jordbruk han
skildrade i Discourse of the husbandrie used in Brabant and Flanders.
Manuskriptet kom i händerna på en till England inflyttad polack Samuel
Hartlib, vilken år 1651 utgav det utan angivande av författare och
följande år under titeln Samuel Hartlib his legacie or an enlargement of the
Discourse etc. Senare utgavs det ännu en gång av en därtill oberättigad
person under ny titel.
Ännu åtskilliga andra lantbruksförfattare från 1600-talet kunde nämnas.
Författareverksamheten vid denna tid var så livlig och delvis av den art, att
den framkallade misstroende mot »lärda jordbrukare» (bookfarmers).
Under det följande århundradet representeras strävandet att förbättra
jordbruket mindre av författare än av praktiska föregångsmän och
banbrytare för nya idéer. Först bland sådana framträdde Jethro Tull,
vilken i Specimen of a work of horsehoeing husbandry (1731) och New
horsehoeing husbandry (1733) framställde ett nytt system för jordens
brukning, vilket blev det program, som samlade den tidens reformvänner inom
jordbruket. Tull såg i jordens luckring det förnämsta medlet till
underhållandet av jordens fruktbarhet (sid. 222) och ansåg gödselns verkan bero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
